Här får du veta mer om vad en gruppbostad och servicebostad är och hur det kan fungera att bo i ett sådant boende. Vad är viktigt att tänka på inför flytten, vilket stöd kan du förvänta dig och vilka är dina skyldigheter? Det är svårt att beskriva exakt hur det är att bo i en bostad med särskild service enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 9 § 9. Det beror på vad du behöver och vad som är viktigt för dig och dina grannar i boendet.

Vad är en gruppbostad?

Gruppbostad är ett bostadsalternativ för dig som har funktionsnedsättning och har ett omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov. I en gruppbostad finns upp till sex lägenheter där du har närhet till personal och till ett gemensamt utrymme. Syftet med gruppbostaden är att du som har en funktionsnedsättning och som inte klarar eget boende eller boende i servicebostad ändå ska ha möjlighet att flytta hemifrån och skapa dig ett eget hem. Du hyr din lägenhet precis som andra och får stöd av personal efter dina behov. I en gruppbostad bor du närmare dina grannar än i en servicebostad.

Vad är en servicebostad?

Oftast har du som bor i servicebostad mindre omvårdnadsbehov än de som vanligtvis bor i gruppbostad. Om du kan ringa efter personal och förstår en tidsangivelse när personalen ska komma tillbaka, kan det fungera bra att bo i en servicebostad.
En servicebostad består också av ett antal lägenheter, ibland med gemensamma utrymmen. Lägenheterna kan finnas i ett flerbostadshus eller ett enskilt hus. Du hyr din lägenhet och får stöd av personal.  

Vilken hjälp ingår? 

En bostad enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är ditt privata hem och allt stöd du behöver är individuellt anpassat. Målet med stödet är ett så självständigt liv som möjligt med full delaktighet och medbestämmande. Personalen arbetar för att du ska vara trygg och säker i ditt boende och för att du ska känna att du är med och bestämmer över insatsen. Den hjälp du kan få är exempelvis att:

  • skapa struktur och trygghet i tillvaron
  • planera framåt
  • kommunicera och hålla sociala kontakter
  • delta i fritids- och kulturaktiviteter
  • äta, dricka och förflytta dig
  • sköta hygien och klä dig
  • sköta hemmet, laga mat, handla och tvätta
  • få stöd att ta de rätta kontakterna om du blir sjuk, behöver gå till tandläkaren eller få hjälpmedel. 

Det är inte ovanligt att inköp, matlagning och andra i ett hem förekommande sysslor fyller dagen de flesta vardagar i veckan.

Fritid och kultur

Att ges möjlighet till fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter ingår som en del av insatsen ”bostad med särskild service” Om du önskar erbjuder personalen stöd att komma iväg till minst en planerad aktivitet utanför boendet per vecka. 

Fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter behöver inte heller alltid ske ute i samhället. Stöd kan även behövas för att få tillgång till musik, film, böcker och nyheter i hemmet. Genom läsestunder med högläsning kan du som inte själva kan eller orkar läsa få tillgång till böcker, tidningar och samhällsinformation. 

Boendepersonalen

Boendepersonalen består av stödassistenter, (gymnasial utbildning) och stödpedagoger (eftergymnasial utbildning). Stödpedagogen ser till att det pedagogiska arbetat fortlöper och fungerar som bollplank för stödassistenterna. Stödpedagogen har ingen chefsroll men är en ledare i gruppen. Boendepersonalen erbjuds regelbundet utbildning kring aktuella områden som kommunikation, läkemedelshantering, hjärt- och lungräddning, brandsäkerhet mer mera.  

En kontaktpersonal samordnar stödet kring dig. Vem som är kontaktpersonal växlar med tiden och det är bra om samtliga i personalgruppen har haft rollen som just din kontaktpersonal på lång sikt. 

Social dokumentation och genomförandeplan

För att du ska känna att du får rätt stöd, gör du och din kontaktpersonal en genomförandeplan. I LSS-lagen finns krav på att du ska ha en genomförandeplan och att insatsen ska skrivas ner. I genomförandeplanen står det vad du behöver för stöd och hur det ska utföras för att nå målet med den insats du har. Genomförandeplanen är en viktig grund för att du ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Boendepersonalen skriver också journalanteckningar kring själva utförandet av insatsen. 

Samverkan mellan personal på boendet och god man/anhörig

Boendepersonal har tystnadsplikt. Vi kommer överens med dig om hur vi ska samverka med andra viktiga personer i din närhet. Det är viktigt för oss att det är du som har insatsen som samarbetar med oss. Personalens tystnadsplikt innebär att om du inte vill att en anhörig eller god man ska få reda på något så får personalen inte lämna ut information om dig. Om du önskar kan anhörig eller god man eller annan närstående man ta del av genomförandeplanen. 

Om anhörig eller god man ska medverka när du och personalen tar fram genomförandeplanen beror bland annat på innehållet i planen. Främst beror det på om du vill det eller inte. Om innehållet i planen endast berör frågor som vårdplanering, sysselsättning och kontaktuppgifter så är det frågor som god man inte behöver besluta om. Om planen omfattar juridiska och ekonomiska frågor bör den gode mannen finnas med redan när genomförandeplanen tas fram.

Kommunal hälso- och sjukvård

När du bor i särskilt boende är du inskriven i hemsjukvården. Hemsjukvården kan hjälpa dig med vissa sjukvårdsinsatser som till exempel läkemedelshantering, såromläggning, blodprovstagning och blodtryck. En del uppgifter utförs av personal från boendet på uppdrag av din sjuksköterska i hemsjukvården. Hembesök erbjuds när du inte själv, eller med hjälp, kan ta dig till en mottagning på vårdcentral eller sjukhus. Det innebär att boendet har tillgång till sjuksköterska dygnet runt samt arbetsterapeut och sjukgymnast när det behövs.

Månadsavgift för hemsjukvård

Du betalar en avgift varje månad för den kommunala hemsjukvården. Avgiften ingår i de avgifter som räknas som vård- och omsorgsinsatser och omfattas av maxtaxan. Avgiften för hemsjukvård ingår inte i Västra Götalands högkostnadsskydd. 

Hyra och inkomst 

Hyran för din lägenhet betalar du alltid i förskott. El, vatten och värme kan eventuellt tillkomma. För att kunna flytta till bostad med särskild service behöver du ha en inkomst. Du ska alltid ha råd att bo i en bostad med särskild service även om din inkomst inte är så hög. Din inkomst kan vara:

  • Aktivitetsersättning 19–29 år
  • Sjukersättning 30–64 år
  • Försörjningsstöd
  • Habiliteringsersättning
  • Studiebidrag
  • Lön
  • Pension
  • Annat (om du exempelvis är yngre än 19 år)

Mer information om ersättning och inkomst kan du hitta på Försäkringskassans webbplats.

Kommunalt bostadstillägg 

Kommunalt bostadstillägg är till för dig som har en funktionsnedsättning och bor i särskilt boende. Om du har en så hög hyra att du inte når upp till det så kallade förbehållsbeloppet har du möjlighet att få kommunalt bostadstillägg.

Varje månad när du har betalt skatt på din inkomst samt din hyra ska du ha kvar ett visst belopp kvar för personliga utgifter. Beloppet kallas förbehållsbelopp och det är riksdagen som beslutar om hur stort det ska vara. Förbehållsbeloppet räknas om varje år. Om du inte når upp till förbehållsbeloppet har du rätt till ett bidrag från kommunen på mellanskillnaden för att ha råd med ditt boende. Du ansöker genom att kontakta kommunens handläggare för kommunalt bostadstillägg som du når via kundcenter. Du måste göra en ny ansökan varje år. 

Hemförsäkring

Alla personer som bor i en bostad med särskild service måste ha en hemförsäkring. 

De flesta hemförsäkringar ersätter inte det som kallas ”öppen stöld” eller ”stöld utan inbrott”. För den som till exempel lämnat ifrån sig en nyckel eller släpper in personer i sin bostad kan det bli problem att få ersättning om något händer. Ta kontakt med ditt försäkringsbolag och hör efter vad som gäller för just din försäkring. 

Vilket försäkringsbolag du vill ha bestämmer du själv, men Länsförsäkringar har ett alternativ för personer som bor i en bostad med särskild service. 

Adressändring

Efter du har skrivit på kontraktet och har fått ett inflyttningsdatum ska du göra en adressändring. Från och med den dag du flyttar in till bostaden ska du vara folkbokförd på den adress där bostaden ligger.  

Du kan göra adressändring via internet. 

Inredning och utrustning i ditt hem

Lägenheten du får är inte möblerad och det finns inte heller någon gemensam bil som ingår i bostaden. Du måste själv skaffa och flytta dina möbler till lägenheten. Förslag på vad du behöver: 

  • möbler
  • köksutrustning såsom kastrull, stekpanna, porslin, glas, bestick, stekspade 
  • städutrustning såsom dammsugare, diskborste, disktrasa och rengöringsmedel
  • textilier som gardiner, handdukar, sängkläder. 

Det är du själv som betalar för inredning och utrustning i ditt hem. På samma sätt får du själv köpa eller hyra bil om du önskar. 

Stöd i att ta hand om pengar

Du själv, eventuellt med hjälp av god man eller förvaltare, sköter din ekonomi. Du kan få hjälp att ta hand om en mindre summa kontanter, bankkort och västtrafikkort som förvaras på boendet eller i din bostad. Om personalen på boendet hjälper dig att ta hand om privata medel finns det regler för att det ska gå till på ett säkert sätt och att personalens ansvar är tydligt. 

Överenskommelse

En skriftlig överenskommelse görs mellan dig/god man/förvaltare och chefen för ditt boende. Det ska framgå vad pengarna i huvudsak ska användas till. 

Redovisning

Alla in- och utbetalningar skrivs upp på ett kassablad eller i en kassabok. Kassablad/kassabok och kvitton redovisas till dig/god man/anhörig minst en gång per år eller när du önskar.

Kvitton

Alla kvitton sparas och signeras för att visa vad som är köpt och vem som handlat varan. Personalen har inget särskilt ansvar för att förvara andra värdehandlingar eller värdeföremål.

 

Vanliga frågor och svar

Får jag ha besökare som sover över?

Du får ha besökare som sover över i din lägenhet, men informera personalen innan så att de vet. Skulle det hända något på natten, till exempel en brand, måste personalen veta hur många personer som finns i lägenheter och lokaler som tillhör boendet. 

 

Du får däremot inte ha en inneboende.

Vad händer om jag träffar en partner som jag vill flytta ihop med?

Om din partner har ett beslut om bostad med särskild service kan ni flytta ihop. Behöver ni större bostad kan ni sätta upp er för byte av bostad med särskild service. 

Får jag åka bort?

Du får åka bort. Säg till innan du åker iväg så att inte personalen undrar vart du tagit vägen och blir oroliga.

Kan man äta gemensamt?

Det är olika i olika bostäder.

Finns det gemensamma aktiviteter?

Om hyresgästerna i boendet vill kan det finnas gemensamma aktiviteter.

Finns det tvättmaskin och diskmaskin i lägenheten?

Tvättmaskin och diskmaskin ingår normalt inte i lägenheten. Ibland kan det  hända att det ändå finns diskmaskiner och tvättmaskiner installerade. I de fallen är det hyresgästen som ansvarar för underhåll och reparation när diskmaskinen går sönder. Boendet står för bortkörning av förbrukade maskiner.  

Finns det internet?

Ja, du kan beställa och betala för ditt abonnemang själv. 

Behöver jag betala TV-licens?

Om du bor i en servicebostad får du betala för din tv-licens. I en gruppbostad ingår den. 

Får jag ha husdjur i min lägenhet?

Du får ha husdjur i en bostad med särskild service, men av hänsyn till andra hyresgäster är det inte självklart att du får ha husdjur i en gruppbostad. I en servicebostad som är inhyrd i ett flerbostadshus gäller bostadsbolagets regler kring husdjur. 

 

Det är viktigt att komma ihåg att du måste kunna sköta om ditt husdjur själv. Reser du bort eller blir sjuk måste du ha någon som kan ta hand om ditt husdjur. 

Får jag röka i min lägenhet?

Rökning är inte tillåten i lägenheten. Röka får du göra utomhus. I en servicebostad som är inhyrd i ett flerbostadshus gäller hyresvärdens regler kring rökning. Om du röker i din lägenhet kan du tvingas betala sanering av lägenheten när du flyttar.

Finns det trivselregler?

I samband med att du skriver på kontraktet får du information om trivselregler. Om du bor i ett flerbostadshus gäller fastighetsägarens trivselregler. Trivselreglerna gäller alla som bor i huset oavsett om man bor i en bostad med särskild service eller hyr direkt av fastighetsägaren. 

Får jag ha fest i min lägenhet?

Ja, men bostadens regler för när det ska vara tyst gäller.

Vad händer om jag förstör min lägenhet?

Normalt slitage är ok, det behöver du inte betala själv. Övriga skador som uppstår, till exempel att rita på vägarna, är inte normalt slitage och sådant kan du få betala själv. 

 

Får jag byta bostad med särskild service?

Ja, du kan ansöka om en annan bostad med särskild service. 

Får jag åka på studiebesök i en bostad med särskild service?

Nej, det går inte eftersom det är andra människors privata hem. Biståndshandläggaren visar gärna bilder på olika bostäder.

 

När du har fått ett erbjudande om en ledig lägenhet får du självklart åka och titta på den.