Skyddet innebär ansvarsfrihet för dig som rapporterar och ett förbud för verksamheten att hindra rapportering eller att utsätta dig för repressalier på grund av rapporteringen.
För att omfattas av skyddet krävs att du ingår i den så kallade personkretsen. Skyddet i visselblåsarlagen sträcker sig även till andra personer än dig som rapporterar, till exempel anhörig eller kollega. Det krävs även att rapporteringen avser missförhållanden som omfattas av visselblåsarlagen och att rapporteringen sker till rätt mottagare och på rätt sätt. Skyddet förutsätter också att du som rapporterar tror att informationen om missförhållandena är sanna.
Vad klassas som ett visselblåsarärende?
För att visselblåsarlagen ska gälla krävs att;
- Rapporteringen gäller ett arbetsrelaterat sammanhang
- Rapporteringen gäller information om missförhållanden eller ett handlande eller en underlåtenhet som:
- strider mot den särskilt utpekade unionsrätt som omfattas av visselblåsardirektivets tillämpningsområde, eller
- strider mot lag eller andra föreskrifter enligt 8 kap. regeringsformen och som genomför eller kompletterar en unionsrättsakt inom tillämpningsområdet för samma direktiv, eller
- motverkar målet eller syftet med bestämmelserna i en unionsrättsakt inom tillämpningsområdet för samma direktiv.
- Det finns ett allmänintresse av att informationen kommer fram.
Skyddet gäller vid rapportering av missförhållanden som har uppstått eller troligtvis kommer att uppstå i en verksamhet där den rapporterande personen är, har varit eller kan komma att bli verksam i. Det kan till exempel handla om en arbetstagare som i sitt arbete får del av information om missförhållanden i verksamheten hos sin arbetsgivare.
Även missförhållanden hos en blivande arbetsgivare omfattas, om personen exempelvis är arbetssökande och i samband därmed får kännedom om missförhållanden. Ett annat exempel som omfattas av visselblåsarlagen är när konsulter i verksamheten upptäcker missförhållanden hos uppdragsgivaren.
Visselblåsarlagen gäller däremot inte vid rapportering utanför ett arbetsrelaterat sammanhang, till exempel rapportering av information som den rapporterande personen har fått del av i egenskap av kund, klient, patient eller elev.
Ett missförhållande kan vara både ett handlande och en underlåtenhet att handla. Det kan röra sig om ett uppsåtligt eller oaktsamt agerande eller om en olyckshändelse. Även ett försök att dölja missförhållanden kan vara ett handlande som omfattas av bestämmelsen.
Visselblåsarfunktionen ska även användas för rapportering av överträdelser enligt viss EU-rätt. Det gäller framförallt den särskilt utpekade unionsrätt som omfattas av visselblåsardirektivets tillämpningsområde. I detta område ingår de tillämpliga unionsakterna som framgår av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten.
De områden som kan rapporteras in till visselblåsarfunktionen enligt EU-direktivet är:
- offentlig upphandling
- finansiella tjänster
- produkter och marknader och förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism
- produktsäkerhet och produktöverensstämmelse
- transportsäkerhet
- miljöskydd
- strålskydd och kärnsäkerhet
- livsmedels- och fodersäkerhet
- djurs hälsa och välbefinnande
- folkhälsa
- konsumentskydd
- skydd av privatlivet och personuppgifter
- säkerhet i nätverks- och informationssystem
För att en rapportering om missförhållanden ska omfattas av visselblåsarlagen krävs att det finns ett allmänintresse av att uppgifterna kommer fram.
Allvarliga missförhållanden som angår allmänheten
Som huvudregel innebär detta att det ska vara fråga om allvarliga missförhållanden. Det finns normalt sett inte ett allmänintresse för bagatellartade missförhållanden eller överträdelser av ren formaliakaraktär. För att det ska anses finnas ett allmänintresse krävs också att missförhållandena ska angå allmänheten.
Personliga missförhållanden omfattas normalt inte
Normalt sett saknas allmänintresse när det gäller rapportering av personliga missförhållanden som enbart påverkar en enskild person. Förhållanden som enbart rör de egna arbets- eller anställningsförhållandena och förhållandet mellan dig själv och till exempel din arbets- eller uppdragsgivare, har därför normalt inte allmänintresse.
Undantag för särskilda fall som rör enskild person
I särskilda fall, när det rör sig om sådant som är helt oacceptabelt utifrån ett bredare samhällsperspektiv, kan det dock finnas ett allmänintresse av frågor som endast rör en enskild person. Detta kan till exempel vara fallet när någon utnyttjas otillbörligt som arbetskraft, eller när en person arbetar under slavliknande förhållanden eller är föremål för människohandel. Det kan även vara fallet om till exempel en arbetsgivare systematiskt bryter mot gällande regelverk när det gäller den enskilda personen.
Det kan också vara så att ett missförhållande som rör ett avtal eller en annan rättshandling och som endast angår avtalsparterna eller de som vidtar rättshandlingen, ändå påverkar allmänheten, till exempel om det rör sig om korrupta handlingar.
Överträdelse av lagar och föreskrifter är allmänintresse
Överträdelser av lagar och andra föreskrifter, som brott med fängelse i straffskalan eller missförhållanden jämförliga med sådana, är i allmänhet sådana missförhållanden som det finns allmänintresse för och som därför kan rapporteras in till visselblåsarfunktionen.
Det kan till exempel handla om kvalificerade överträdelser av gällande normer och föreskrifter eller så stora brister i övrigt i arbetsgivarens verksamhet att missförhållandet objektivt kan betraktas som allvarligt. Det kan även röra sig om förfaranden som strider mot allmänt vedertagna normer eller kan medföra allvarliga risker för något allmänt intresse.
Legitimt intresse
Utöver att missförhållandena ska angå allmänheten krävs också att allmänheten ska ha ett legitimt intresse av att missförhållandena kommer fram.
Ren nyfikenhet är inte ett sådant legitimt intresse. Inte heller omständigheten att en verksamhet generellt drar till sig allmänhetens intresse innebär ett sådant missförhållande som ska anses vara av allmänintresse. Däremot kan det finnas ett legitimt intresse för allmänheten att missförhållanden som påverkar allmänheten kommer fram för att dessa ska kunna avhjälpas.
Det kan också finnas ett legitimt intresse för allmänheten att bli upplyst om missförhållanden för att kunna vidta åtgärder och för att skydda sig. Ju mer frekventa och systematiska missförhållandena är desto större är allmänintresset av att missförhållandena avhjälps eller avbryts.
Exempel på missförhållanden
Exempel på missförhållanden som kan omfattas av visselblåsarlagen kan vara:
- Kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter
- Underlåtenhet att följa gällande föreskrifter
- Korrupt beteende
- Risker för liv, säkerhet och hälsa
- Skador och risker för skador på miljön
- Felaktigt eller obehörigt användande av allmänna tillgångar
- Brott mot regler till skydd för fungerande marknader
- Brott mot interna regler och principer
- Oetiska förhållanden
För vilka uppgifter ska visselblåsarfunktionen inte användas?
Visselblåsarlagen gäller inte för rapportering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Det vill säga uppgifter om säkerhetskänslig verksamhet som har betydelse för Sveriges säkerhet, eller uppgifter som ska ha ett säkerhetsskydd enligt internationella säkerhetsskyddsåtaganden.
Det rör framförallt sådan säkerhetskänslig verksamhet som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL), eller uppgifter som skulle ha omfattats av sekretess enligt den lagen om den varit tillämplig. Det kan exempelvis handla om försvarssekretess, sekretess i underrättelseverksamhet, utrikessekretess eller sekretess i internationella samarbeten.
Personkretsen – vem kan rapportera?
För att visselblåsarlagens skydd ska gälla krävs att du som anmäler ett missförhållande tillhör den personkrets som anges i lagen. Personkretsen är vid och omfattar både dig som arbetar inom offentlig sektor och dig i privat sektor. Skyddet gäller för uppgifter du tagit del av i ett arbetsrelaterat sammanhang och gäller dels före det arbetsrelaterade sammanhanget har uppstått, under tiden det pågår samt även efter det har avslutats.
Du som rapporterar måste vara en fysisk person och utöver dig skyddas även personer som har anknytning till dig, till exempel anhörig eller kollega.
Nedan listas de kategorier som utgör den personkrets som skyddas av visselblåsarlagen. Om du ingår i någon av kategorierna omfattas du alltså av lagens skydd.
- Du är arbetstagare
- Du gör en förfrågan om eller söker arbete
- Du söker eller utför volontärarbete
- Du söker eller fullgör praktik
- Du står till förfogande för att utföra eller utför ett arbete under en verksamhetsutövares kontroll och ledning
- Du är egenföretagare som söker eller utför uppdrag
- Du står till förfogande för att ingå eller ingår i ett företags förvaltningsorgan, ledningsorgan eller tillsynsorgan
- Du är aktieägare som står till förfogande för att vara eller som är verksam i aktiebolaget
- Du har tillhört någon av personkategorierna ovan och har fått del av eller inhämtat informationen under tiden i verksamheten.
Hur ska rapportering ske?
Rapportering av missförhållanden kan ske via den interna rapporteringskanalen, via en extern rapporteringskanal eller genom offentliggörande av uppgifterna för allmänheten, exempelvis till media.
Rapportering av missförhållanden genom den interna visselblåsarkanalen kan ske både skriftligt och muntligt. I länken nedan beskrivs hur du går till väga. I anvisningarna hittar du också information om Partille kommuns visselblåsarfunktion.
Länkar
Partille kommuns interna rapporteringskanal.
Anvisningar för visselblåsarfunktion i Partille kommun (pdf).
Rapportering av missförhållanden kan ske via externa rapporteringskanal till vissa statliga myndigheter, till exempel Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Konkurrensverket, Inspektionen för vård och omsorg, Integritetsskyddsmyndigheten, Myndigheten för civilt försvar samt Skatteverket.
I visselblåsarlagen och i förordning (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden finns information om vem som kan rapportera om missförhållanden via externa kanalen. I bilaga till förordningen finns en förteckning över de myndigheter som tar emot rapporter om missförhållanden via externa rapporteringskanaler.
Länk
Förordning (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.
På respektive myndighets hemsida finns ytterligare information om bland annat myndigheternas ansvarsområden och hur rapportering ska göras via de externa rapporteringskanalerna.
Den externa rapporteringen kan också ske till någon av någon av EU:s institutioner, organ och byråer som har inrättat externa rapporteringskanaler och förfaranden för att ta emot rapporter om missförhållanden.
Offentliggörande innebär att information om missförhållanden görs tillgänglig för allmänheten, till exempel genom att uppgifter lämnas till en journalist för publicering eller till folkvalda personer. Offentliggörande inkluderar även att den rapporterande personen själv publicerar uppgifterna i något medium som är tillgängligt för allmänheten, exempelvis i sociala medier.
Av 4 kap. 9§ visselblåsarlagen, se länk nedan, framgår under vilka förutsättningar offentliggörande av information kan medföra skydd enligt lagens bestämmelser. Skyddet kräver alltså att de krav som anges i måste vara uppfyllda.
Länk
Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.
Visselblåsarlagens skydd du väljer oavsett om du väljer att rapportera via interna eller externa rapporteringskanaler. För att visselblåsarlagens skydd ska gälla vid offentliggörande av uppgifterna för allmänheten krävs att du först har rapporterat via en extern rapporteringskanal utan att skäliga åtgärder vidtagits. Läs mer om detta under plusmenyn Offentliggörande ovan.
Meddelarskyddet gäller fortsatt
Observera att det utöver visselblåsarlagens skydd även finns ett grundlagsskydd för när någon offentliggör eller meddelar uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium, det så kallade meddelarskyddet. Detta skyddet har inte förändrats utan gäller fortsatt.
Gäller sekretess alltid vid visselblåsning?
Den person som rapporterar via rapporteringskanalen har ett sekretesskydd för sin identitet. Det innebär att uppgifter som avslöjar den rapporterande personens identitet inte kan lämnas ut som allmän handling. Även andra personers identitet kan skyddas av sekretessen, till exempel vittnen och den som rapporten gäller.
Eftersom det kan vara svårt att vara helt säker på om det du vill rapportera om uppfyller alla krav som ställs i lagen, gäller sekretessen även om det skulle visa sig att det du rapporterar inte omfattas av lagens skydd.
Då kan sekretessen brytas
När inte alla kriterier för visselblåsarlagens skydd är uppfyllda kan du som rapporterar, trots sekretesskyddet, utredas för brott eller bli föremål för arbetsrättsliga åtgärder. Det kan exempelvis ske om du rapporterar medvetet osanna uppgifter, röjer säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller uppsåtligt bryter sådan tystnadsplikt som inskränker meddelarfriheten.
Visselblåsarlagens förhållande till meddelarskyddet
Visselblåsarlagens skydd förändrar inte det skydd som redan finns idag, utan kompletterar det. Detta innebär bland annat att meddelarskyddet kommer att löpa parallellt med visselblåsarlagen. Det kommer alltså även fortsättningsvis att vara möjligt för anställda inom offentlig sektor att i publiceringssyfte gå direkt till journalister med bland annat uppgifter om oegentligheter.
Offentlig verksamhet är generellt sett positiv till att olika missförhållanden rapporteras eftersom detta kan innebära en kvalitetssäkring av verksamheten och skapar en transparens.
Arbetstagare har rätt att slå larm
Redan idag finns regler som skyddar arbetstagare som slår larm. Dessa regler innebär att arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden har skydd mot repressalier från arbetsgivaren. Den som är anställd inom offentlig sektor har också ett särskilt långtgående skydd genom meddelarskyddet som regleras i grundlag. Det finns också ett utökat meddelarskydd för vissa angivna enskilda verksamheter inom till exempel vård, skola och omsorg som bedrivs yrkesmässigt och som till någon del är offentligt finansierad.
Rätt till anonymitet
Meddelarskyddet innebär att var och en har en meddelarfrihet, det vill säga en rätt att ta kontakt med ett grundlagsskyddat medium, exempelvis massmedia, en journalist eller en författare, för att lämna uppgifter för publicering. Skyddet gäller med vissa undantag som framgår av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Den som lämnar uppgifter har rätt att vara anonym, och mottagaren av uppgifterna har tystnadsplikt vad gäller den anmälande personens identitet.
Förbud mot efterforskning och negativa åtgärder
Meddelarskyddet innebär även att myndigheter och andra allmänna organ inte får efterforska vem som lämnat uppgifterna, efterforskningsförbud. Det innebär också att myndigheten inte får vidta några negativa åtgärder för anmälaren på grund av att denne har använt meddelarfriheten, repressalieförbud.
Anskaffarfrihet
Utöver meddelarskyddet gäller även anskaffarfriheten som innebär att var och en har rätt att anskaffa uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst för att offentliggöra dem i ett grundlagsskyddat medium eller för att lämna uppgifter med stöd av meddelarfriheten. Skyddet gäller med vissa undantag som framgår av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Senast uppdaterad: 27 juni 2022