Jonsereds brukssamhälle är en av Sveriges bäst bevarade industrimiljöer från 1800-talets andra hälft. Samhället präglas fortfarande av den industriella storhetstid som satte Jonsered på världskartan.

Industrisamhället Jonsered

Jonsered genomgick stora förändringar när den skotske entreprenören William Gibson kom till den lilla byn kring år 1830. Här kom den driftige fabriksägaren att starta en av Sveriges främsta industrisamhällen som producerade rep, segel och andra textilier till maritima användningsområden som sedan spreds över hela världen.

Gibsons framgång med fabrikerna gjorde att samhället expanderade och tillslut blev ett praktexempel på hur ett modernt 1800-tals industrisamhälle skulle se ut. Fabrikernas anställda fick ordentliga hus, barnen fick gå i skola och en allmän sjukvård för samhällets invånare etablerades. Många av 1800-talsmiljöerna finns bevarade och Gibsons arv lever vidare i alla de vackra tegelbyggnaderna som går i brittisk stil. Här kan du lyssna på förinspelade guidningar som tar dig på en historisk vandring genom brukssamhället.

Ny generation av företagande

I de bevarade fabriksbyggnaderna och vid Jonsereds Herrgård pågår flera projekt för att Jonsered ska vara en attraktiv plats både för företagande och för forskning. De vackra tegelfabrikerna har idag blivit populära lokaler för nya företagare som letar unika kontorsmiljöer. Klicka här om du är intresserad av att hyra en lokal i Jonsereds fabriker.

Jonsereds herrgårdsområde

Jonsereds herrgård

Jonsereds herrgård har mycket att berätta. Innan fabriksentreprenören William Gibson reste den vita stenvillan i slutet av 1800-talet tror man att ett kronogods med anor från medeltiden stod på ägorna. Sedan dess har många ägare passerat och idag hyrs fastigheten av Göteborgs universitet av Partillebo som nyttjar herrgårdens ståtliga rum och salar till föreläsningar och seminarier.  

Jonseredsstiftelsen

Jonseredsstiftelsen är ett samarbete mellan Partille kommun, Göteborgs universitet, Partillebo med flera och har sitt säte vid Jonsereds herrgård. Kommunalrådets ordförande är stiftelsens ordförande. Stiftelsen som bildades 2008 har som syfte att:

  • Stödja verksamheten vid Jonsereds herrgård.
  • Underlätta kunskapsutbyte mellan forskare och grupper utanför forskarsamhället.
  • Stödja forskning, särskilt inom områden som kan skapa ett gott samhälle.

Vistelsestipendium

Jonseredsstiftelsen tilldelar löpande vistelsestipendier. Stipendiet är tänkt för forskare, doktorander och författare och publicister i vidare mening, vilka behöver tid att arbeta koncentrerat i en inspirerande miljö. Stipendiet omfattar fritt boende och en mindre summa pengar för merkostnader. Man kan välja att ansöka om en till tre månaders vistelse. Klicka på denna länken för att läsa mer om vistelsestipendierna, och hur du ansöker.  

Villa Martinson

De som fått ett vistelsestipendium från Jonseredsstiftelsen flyttar tillfälligt in på Villa Martinson, en vit trävilla intill Jonsereds herrgård. Villan som fått sitt namn av Harry Martinson, som spenderade sin ungdom här, har fem lägenheter och ett gemensamt bibliotek för samvaro.

Koloniområdet Amerika

Massutvandringen till Nordamerika på 1800-talet krävde att fabriksägaren William Gibson fick anlägga ett område med kolonilotter som gavs till fabrikernas arbetare i syfte att behålla arbetskraften i Jonsered. Därför kallas koloniområdet just för Amerika. Idag finns 90 kolonilotter som har varierande storlek och de flesta lotterna har en stuga på tomten. Lotterna arrenderas av Partille kommun i 10 års perioder. Som arrendator av en kolonilott blir man automatiskt medlem i föreningen Amerika. Föreningsstyrelsen arbetar för medlemmarna och har två avstämningsmöten per år med Partille kommuns  samhällsbyggnadskontor.

Ordenshuset

Ordenshuset uppfördes 1914 under nykterhetsrörelsens tidevarv. Tillsammans med missionskapellet var ordenshuset den enda byggnaden i samhället som inte tillhörde Jonsereds fabriker på den tiden. Nykterhetsrörelsens loger var en av de första mer betydelsefulla sammanslutningarna i samhället som inte hade sitt ursprung inom kyrkan. På 1990-talet renoverades ordenshuset och 1995 bildades Götas Vänner Biografförening, som idag bedriver bioverksamhet i byggnaden.