Du har rätt att känna dig trygg

Du har rätt att känna dig trygg, särskilt i ditt hem och i din familj. Det är också alltid den som utsätter någon för våld eller övergrepp som är ansvarig. Om du blir utsatt för hot, våld eller övergrepp är det aldrig ditt fel.

Det finns hjälp att få om du behöver det. Socialtjänsten kan erbjuda stöd och råd vid hot, våld eller övergrepp. Kontakta Partille Kundcenter så kopplar de dig vidare.

Du hittar också andra viktiga kontaktuppgifter på sidan om Hot, våld och övergrepp.

Kontakt:
Telefonnummer till Partille kundcenter, socialtjänsten: 031-792 10 00

Beskrivning av olika typer av våld

Fysiskt våld

Kan vara knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad. Våldet kan också utföras med användande av tillhyggen och vapen.

Psykiskt våld

Kan vara direkta eller indirekta hot eller förlöjliganden. Det kan till exempel handla om att hota sin partner om att man ska slå. Det kan också handla om att hota om att ta livet av sig själv eller andra. Även våld eller hot om våld mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten.

Sexuellt våld

Våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, alternativt sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till. Från och med 1 juli 2018 säger lagen att sex måste grundas på samtycke. Det innebär att den som blivit utsatt för sexuellt våld inte uttryckligen måste ha sagt nej för att det ska räknas som en brottslig handling.

Socialt våld

Kan handla om frihetsinskränkningar som till exempel isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter.

Materiellt och ekonomiskt våld

Kan handla om att personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt. Kan även innebär att en part i en nära relation förmås skriva under papper som får negativa konsekvenser för densamme, eller att våldsutövaren kontrollerar den utsattes ekonomi eller exempelvis tecknar abonnemang i dennes namn.

Försummelse

Människor som är beroende av andra personer för vård och omsorg i vardagen kan även utsättas för vanvård eller försummelse, som undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost.

Nära relation

En nära relation är en relation där det finns känslomässiga band och en förväntan på förtroende. Det kan handla om en nuvarande eller före detta partner (man som kvinna) men också om föräldrar, vårdgivare, syskon, barn eller andra släktingar. Varje fall bedöms utifrån sina förutsättningar och vad som är en nära relation kan bara definieras av individen själv.

Hedersrelaterat våld och förtryck

Våld kan också utövas i en hederskontext, och då vara kollektivt sanktionerat genom att exempelvis flera i en familj, släkt eller gemenskap står bakom våldet. Våldets syfte är i första hand att kontrollera kvinnors sexualitet, men även pojkar kan utsättas för kontroll och hot. Det kan handla om hot och regler som begränsar en persons handlingsutrymme och möjlighet att själv välja partner.

Hedersrelaterat våld och förtryck, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kön, makt, sexualitet och kulturella föreställningar om dessa.

Bevittna/uppleva våld

Att som barn växa upp och bevittna/uppleva våld mot en omsorgsperson eller annan närstående är en form av psykiskt våld mot barnet. Denna form av våld kan ge reaktioner hos barnet på samma sätt som om barnet själv direkt utsätts för fysiskt våld. Att utöva våld i nära relationer som bevittnas av barnet är en brottslig handling, Barnfridsbrott.

Våld via digitala medier

I takt med att användandet av digitala medier ökat, har också våld via digitala medier blivit vanligare. Våld via digitala medier kan vara att utövaren skickar hotfulla mejl och sms eller ”dickpicks”, sprider rykten via sociala medier, kapar en persons konto på sociala medier eller laddar ned positioneringstjänster på mobiltelefonen för att kontrollera var personen befinner sig.