Tinker-rummet

Rummet har bara funnits några veckor och pedagogerna iakttar nyfiket vad som händer med barnen när de får en ny miljö presenterad för sig och utforskar den. Här finns kottar och pinnar från naturen, glittrande smycken, färgglada knappar, virkade dukar, ihåliga snäckor, släta stenar och många andra skatter. I ett hörn kan man hämta en platta för att bygga sitt konstverk. Plattorna har tidigare använts utomhus för att göra natur-tavlor och barnen vet precis hur de vill använda dem. Ett svagt klinkande kommer från appen Breeze på en ipad, där barnen kan skapa nya ljudmönster. Webb-ägget som fungerar som mikroskop är kopplat till projektorn så att färgglada föremål lätt kan förstoras och projiceras på golvet. Några barn gör ett disco med hjälp av färgglada knappar. För att få annan lyster kan man använda ljusbordet eller en gammal overhead-apparat. Där provar de också skuggfigurer och funderar över varför inte färgen på stenarna följer med till väggen.

Barnen ställer sig i dörröppningen och ber om att få vara i rummet sedan, när de som nu eftertänksamt placerar skatterna på olika vis, är klara. Många väljer att föreviga sitt konstverk genom att ta kort med en digitalkamera innan de städar undan. Var sak har sin plats och inget verk behålls. Just det tror pedagogerna gjort att en del barn blir modigare. Att skapa utan en produkt som mål ger andra möjligheter för barn som fastnar i prestation men också en utmaning för de som är vana att få en färdig produkt med sig hem. Det finns heller inte några begränsningar då materialet används om och om igen.

Den som varit mer osäker har kunnat kika in i dörröppningen många gånger innan det kändes rätt att gå in. I taket hänger skynken och ljusslingor och stämningen är lugn men kanske också lite mystisk. Koncentrationen är stor i rummet och barnen kan hålla på länge där inne, med att pröva färger, former, ljus, speglingar, mönster och kombinationerna av föremålen tar inte slut.

-Namnet "Tinker-rummet" kom sig av att vi ville hitta ett namn som förmedlade något nytt, något vi inte gjort tidigare, berättar förskollärare Annkin Marchiafava. Att knåpa ihop nytt av gammalt och skapa nya föremål kallas på engelska för "tinkering". Vi tyckte det signalerade något som är mer än att "pyssla" eller "skapa". Tinkra är vårt ord just nu.

På förskolan finns ett hållbarhetsperspektiv och i tinker-rummet är återbruk centralt. Materialet som finns i rummet är saker inköpta på loppis, hittade i byrålådor hemma, skogsmaterial avdelningen själva burit hem på utflykter och en hel del skräp barnen samlar hemma.

Pedagogerna berättar vidare:

-Vi vill med rummet skapa en plats där material, barn, stämning och de digitala verktygen möts och blir till tillsammans och skapar förutsättningar för varandra att bli något nytt. Både de mänskliga och icke mänskliga agenterna i rummet samspelar och i den kraften som uppstår mellan dessa finns möjligheter att få syn på sig själv, sina tankar och sin förståelse på nya sätt.

Arbetet har stark förankring i Läroplanen, förskolans uppdrag inom ramen för kommunikation och skapande är bland annat följande:

Barnen ska ges tid, rum och ro till eget skapande. De ska få möjlighet att utforska, reflektera kring och beskriva sin omvärld. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande.