Frågor och svar om TCP

Delarna i Trafiksystem centrala Partille har olika funktioner, men behöver fungera tillsammans som ett sammanhängande trafiksystem.

Skulltorpsleden planeras för att ta hand om merparten av genomfartstrafiken mellan riksväg 40 och E20. Det avlastar framför allt Landvettervägen och gör det möjligt att utveckla den norra delen av vägen till en stadsgata med bättre förutsättningar för kollektivtrafik, gång och cykel samt ny bebyggelse.

Skulltorpsmotet behöver samtidigt anpassas för den trafik som i framtiden ska gå via Skulltorpsleden. Vid Partillemotet planeras åtgärder för att förbättra trafikflödet och framkomligheten, särskilt för kollektivtrafiken mellan Landvettervägen och E20.

På så sätt får de olika delarna olika roller: Skulltorpsleden tar hand om merparten av genomfartstrafiken, medan Landvettervägen får större fokus på lokal trafik, kollektivtrafik, gång och cykel och stadsutveckling.

Landvettervägen har i dag både lokal och regional trafik. Samtidigt vill kommunen utveckla området längs den norra delen av vägen med fler bostäder och verksamheter och ge mer utrymme för kollektivtrafik, gång och cykel.

Att enbart bygga om eller förstärka Landvettervägen löser därför inte hela behovet. Tidigare analyser har visat att en utbyggd Landvetterväg skulle begränsa möjligheterna till stadsutveckling och att Partillemotet inte har tillräcklig kapacitet för den ökade trafik som en sådan lösning skulle medföra. Även alternativet att göra Landvettervägen till stadsgata utan en parallell lösning för genomfartstrafiken har bedömts ge problem med kapacitet och framkomlighet.

Därför bygger inriktningen för TCP på att trafikens olika funktioner fördelas på olika delar av systemet. Inriktningen är att genomfartstrafiken i större utsträckning ska gå via Skulltorpsleden, medan Landvettervägen utvecklas för lokal trafik och för resor med kollektivtrafik, cykel och till fots. Trafikverket beskriver också behovet som en omfördelning i det lokala vägnätet när Landvettervägen utvecklas till stadsgata och nya bostäder tillkommer.

Furulunds centrum och Södra torget planeras längs den del av Landvettervägen som ska utvecklas från genomfartsled till stadsgata. Nya bostäder och verksamheter innebär samtidigt mer lokal trafik.

När merparten av genomfartstrafiken i stället leds via Skulltorpsleden frigörs kapacitet på Landvettervägen. Det skapar förutsättningar för att både ta hand om den lokala trafik som stadsutvecklingen ger upphov till och förändra Landvettervägen med bland annat kollektivtrafikkörfält samt bättre möjligheter att gå och cykla.

Kopplingen är därför viktig för detaljplaneringen. Arbetet med detaljplanen för Furulunds centrum har tidigare varit vilande på grund av osäkerheter kring Landvettervägens framtida funktion, utformning och trafikmängder. Arbetet med TCP har klargjort trafikfrågorna så att kommunen kan fortsätta planarbetet.

Skulltorpsleden planeras inte som ett fristående vägprojekt utan som en del av det samlade Trafiksystem centrala Partille. Trafikverket och Partille kommun ansvarar för olika delar, och planeringen behöver därför samordnas.

Trafikverket ansvarar för planeringen av Skulltorpsleden och Skulltorpsmotet samt för åtgärder vid Partillemotet. Partille kommun ansvarar för planeringen av Landvettervägen och för detaljplanerna för stadsutvecklingen längs vägen, bland annat Furulunds centrum och området vid Södra torget. Västra Götalandsregionen och Västtrafik medverkar i frågor som rör kollektivtrafiken.

Delarna prövas genom olika lagstyrda processer, framför allt vägplaner och detaljplaner, men behöver samordnas eftersom de är beroende av varandra. Till exempel är omvandlingen av Landvettervägen beroende av att genomfartstrafiken kan styras om till Skulltorpsleden. Samtidigt behöver utformningen av Landvettervägen fungera tillsammans med planeringen av bostäder, verksamheter, kollektivtrafik samt gång- och cykelstråk längs vägen.

Skulltorpsleden planeras för att ta över merparten av genomfartstrafiken mellan riksväg 40 och E20, vilket ska bidra till att minska genomfartstrafiken på Landvettervägen.

Samtidigt planeras nya bostäder och verksamheter längs Landvettervägen, bland annat i Furulunds centrum och vid Södra torget. Det skapar ny lokal trafik. Trafikverket beskriver förändringen som en omfördelning av trafiken i det lokala vägnätet när Landvettervägen blir stadsgata och nya bostäder byggs.

När merparten av genomfartstrafiken mellan riksväg 40 och E20 leds via Skulltorpsleden skapas utrymme för den lokala trafik som hör till de nya bostäderna och verksamheterna längs Landvettervägen. Ju längre norrut längs vägen man kommer, desto fler bostäder och målpunkter har Landvettervägen som lokal tillfartsväg. Därför ökar den lokala trafikmängden successivt mot Partillemotet. I anslutning till Partillemotet kan den totala trafikmängden ligga ungefär på dagens nivå, men med mindre genomfartstrafik och mer lokal trafik.

En viktig poäng med TCP är att skapa utrymme för den lokala trafik som följer av stadsutvecklingen, samtidigt som Landvettervägen planeras för bättre framkomlighet för kollektivtrafik, gång och cykel.

Målet är att Skulltorpsleden ska vara ett snabbare alternativ och det naturliga förstahandsvalet för genomfartstrafik som inte har Landvettervägen eller centrala Partille som mål.

Skulltorpsleden planeras som genomfartsled med högre hastighet och färre anslutningar som stör trafikflödet. Samtidigt planeras Landvettervägen som stadsgata med lägre hastigheter, kollektivtrafikkörfält samt fler passager för gående och cyklister. Målet är att restiden för genomfartstrafiken ska bli kortare via Skulltorpsleden än via Landvettervägen.

Hur den slutliga trafiklösningen och skyltningen ska utformas är ännu inte fastställt. Skulltorpsleden är fortfarande i planeringsskedet.

Skulltorpsleden planeras för att avlasta även Tingsvägen. När Skulltorpsleden är klar och genomfartstrafiken i stället leds via leden, väntas trafiken på Tingsvägen minska kraftigt. Tingsvägens framtida utformning beror på hur Skulltorpsleden utformas.

Fler bostäder och verksamheter innebär fler lokala resor och transporter. Det är en av anledningarna till att trafiksystemet behöver förändras innan den planerade stadsutvecklingen längs Landvettervägen kan genomföras i större skala.

Genom att flytta merparten av genomfartstrafiken till Skulltorpsleden skapas mer kapacitet på Landvettervägen för den lokala trafik som de nya bostäderna och verksamheterna ger upphov till. I Trafikverkets trafikberäkningar för Skulltorpsmotet ingår även trafik från den planerade utvecklingen längs Landvettervägen.

Samtidigt planeras Landvettervägen så att fler resor ska kunna göras med kollektivtrafik, cykel och till fots. Vägen får därför en annan funktion än i dag, med större fokus på lokal trafik och resor till och från områdena längs vägen.

Landvettervägen planeras om från genomfartsled till stadsgata. Det innebär att vägen ska fungera för flera olika sätt att resa, men att kollektivtrafik, gång och cykel får bättre förutsättningar än i dag.

Metrobussarna planeras få egna körfält och prioritet i korsningar. Längs vägen planeras också ett sammanhängande gång- och cykelstråk, med en separerad gång- och cykelbana på den östra sidan. Vid Furulunds centrum och Södra torget behöver cyklister anpassa hastigheten eftersom fler gående kommer att röra sig mellan bebyggelsen och hållplatserna.

Biltrafik kommer fortfarande att finnas på Landvettervägen, framför allt lokal trafik till och från bostäder, verksamheter och andra målpunkter längs stråket.

Landvettervägens planerade lägre hastighet och förändrade utformning ska göra det möjligt för de olika trafikslagen att fungera tillsammans i en mer stadsmässig miljö.

Genomfartstrafik som passerar Partille utan att ha Landvettervägen eller centrala Partille som mål ska däremot i större utsträckning använda Skulltorpsleden.

Nej. Det finns ett utredningsområde där Skulltorpsleden planeras, men vägens exakta lokalisering är inte bestämd.

Skulltorpsleden planeras mellan Åstebo i söder och Skulltorpsmotet i norr. Tidigare utredningar har avgränsat det område där vägen kan komma att gå. I den fortsatta vägplaneringen ska Trafikverket utreda och jämföra olika möjliga lokaliseringar inom området. Arbetet ska sedan ligga till grund för val av lokalisering och den fortsatta utformningen av vägen.

Trafikverket tar fram vägplanen för Skulltorpsleden. I den fortsatta vägplaneringen ska olika möjliga sträckningar inom det avgränsade utredningsområdet utredas, jämföras och bedömas. Arbetet ska ligga till grund för val av lokalisering och den fortsatta utformningen av vägen.

Olika intressen och konsekvenser behöver vägas mot varandra. Det handlar både om att vägen ska fungera för den trafik den är avsedd för och om påverkan på bland annat människor, natur, vatten, landskap och befintlig bebyggelse.

Valet ska bygga på inventeringar och annan kunskap om området, tekniska utredningar och förprojektering. Bland annat undersöks naturvärden, fågelliv, möjliga boplatser för fladdermöss, geotekniska förhållanden och berg.

Trafikverket pekar ut tre frågor som särskilt viktiga när Skulltorpsledens lokalisering inom vägplanens utredningsområde ska väljas: artskydd och naturvärden, boendemiljö samt Kåbäcken med biflöden.

I den fortsatta vägplaneringen ska olika möjliga lokaliseringar utredas, jämföras och bedömas. Vägens sträckning och utformning behöver också utredas mer i detalj, bland annat när det gäller teknisk utformning och anpassning till terrängen, påverkan på mark, bebyggelse och landskap samt konsekvenser för naturmiljö, buller och kommunal planering.

Planeringen behöver också samordnas med planeringen av Landvettervägen och ombyggnaden av Skulltorpsmotet, eftersom Skulltorpsleden ska ansluta till och fungera tillsammans med dessa delar av trafiksystemet.

Det är möjligt att delar av Skulltorpsleden kan komma att gå i tunnel, men det är ännu inte bestämt.

Trafikverket utreder olika möjliga lokaliseringar och hur vägen kan utformas inom utredningsområdet. På grund av terrängen kan både tunnel- och brolösningar bli aktuella på vissa delar av leden. Om, var och i vilken omfattning sådana lösningar behövs avgörs i den fortsatta vägplaneringen.

Valet av lösning behöver väga samman vägens tekniska utformning och anpassning till terrängen med påverkan på mark, bebyggelse, landskap, naturmiljö, buller och kommunal planering.

Påverkan på människor och miljö är en del av vägplaneringen och ska vägas in när Trafikverket väljer sträckning och utformning för Skulltorpsleden.

I det aktuella skedet av vägplaneringen inventeras och utreds bland annat naturvärden och skyddade arter, boendemiljö, vattenmiljö, buller, landskapsbild, kulturmiljö samt rekreation och friluftsliv. Kvastekulla griftegård är särskilt utpekad och behöver beaktas i den fortsatta planeringen.

Trafikverket ska därefter pröva hur påverkan kan begränsas. Det kan exempelvis handla om hur vägen placeras, behovet av broar eller tunnlar och olika skyddsåtgärder. Samtidigt är det viktigt att vara tydlig med att en ny väg genom området kommer att innebära påverkan.

Trafikverkets preliminära bedömning är att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Om Länsstyrelsen gör samma bedömning ska Trafikverket ta fram en miljökonsekvensbeskrivning. Den ska tydliggöra projektets påverkan på människor och miljö och beskriva vilka åtgärder som kan vidtas för att undvika eller minska negativa konsekvenser.

Frågan om hur genomfartstrafiken mellan riksväg 40 och E20 ska hanteras har utretts i flera omgångar under lång tid. Olika lösningar har studerats eller diskuterats, bland annat en förstärkt Landvetterväg, en förstärkt Tingsväg och en tvärled via Jeriko. Även andra lösningar, som en tunnel mot Finngösa, har diskuterats.

Under 2022 gjorde Partille kommun en åtgärdsvalsstudie med fokus på genomfartstrafiken. Där identifierades Skulltorpsleden mellan Åstebo och Skulltorpsmotet som ett alternativ att arbeta vidare med.

Partille kommun, Trafikverket, Västra Götalandsregionen och Västtrafik beslutade 2024 om en gemensam inriktning för det fortsatta arbetet med TCP. Inriktningen är att fortsätta utreda och planera för Skulltorpsleden och Landvettervägen samt genomföra planläggning av Skulltorpsmotet och åtgärder vid Partillemotet. Det innebär inte att de enskilda lösningarna är fastställda.

Diskuterade alternativ

Illustration över de alternativ som diskuterats för att hantera genomfartstrafiken mellan riksväg 40 och E20 och möjliggöra stadsutveckling längs Landvettervägen.

Flygbild över de alternativ som har diskuterats för att hantera genomfartstrafiken mellan riksväg 40 och E20 och möjliggöra stadsutveckling längs Landvettervägen. Alternativen markeras med gula linjer och TCP med grå linje. Skulltorpsledens sträckning är ännu inte fastställd.

Tingsvägen är ett av de alternativ som studerats av Trafikverket och Partille kommun som en möjlig väg för genomfartstrafiken, men bedömningen är att den inte har tillräcklig kapacitet för den funktionen på lång sikt.

Tingsvägen har branta lutningar som inte uppfyller kraven för tung trafik. De många på- och avfarterna stör också trafikflödet och begränsar möjligheten att hantera större framtida trafikmängder.

En utbyggnad av Tingsvägen skulle dessutom kunna påverka närliggande bostads- och rekreationsmiljöer och begränsa möjligheterna till stadsutveckling längs sträckan.

Landvettervägen har i dag flera funktioner samtidigt. Den används både för lokal trafik och som regional förbindelse för genomfartstrafik. Samtidigt planerar kommunen för fler bostäder och verksamheter längs den norra delen av vägen och för bättre förutsättningar för kollektivtrafik, gång och cykel.

Tidigare analyser har visat att en förstärkning av Landvettervägen för mer genomfartstrafik skulle begränsa möjligheterna till stadsutveckling och kunna påverka befintliga bostäder negativt. Partillemotet bedöms också ha otillräcklig kapacitet för den ökade trafik som en sådan lösning skulle medföra.

Även alternativet att göra Landvettervägen till stadsgata utan en parallell lösning för genomfartstrafiken har bedömts ge problem med kapacitet och framkomlighet. Därför bygger den nuvarande inriktningen på att genomfartstrafiken i större utsträckning leds via Skulltorpsleden, medan Landvettervägen i större utsträckning ska fungera för lokal trafik, kollektivtrafik, gång och cykel samt den planerade stadsutvecklingen.

Partille kommun, Trafikverket, Västra Götalandsregionen och Västtrafik har enats om en gemensam inriktning för det fortsatta arbetet med Trafiksystem centrala Partille. Inriktningen är att fortsätta planeringen av Skulltorpsleden, Landvettervägen, Skulltorpsmotet och Partillemotet. Kommunen har också beslutat att ta fram detaljplaner för stadsutvecklingen längs Landvettervägen.

Det betyder däremot inte att alla lösningar är färdigbestämda. Skulltorpsledens lokalisering och utformning utreds fortfarande inom vägplaneprocessen. Även utformningen av Landvettervägen och den planerade bebyggelsen prövas vidare genom kommunens detaljplaner.

Innan projekten kan genomföras behöver vägplaner och detaljplaner gå igenom sina lagstyrda processer och de beslut som krävs i respektive process.

Olika delar av TCP planeras enligt olika lagar och därför behövs både vägplaner och detaljplaner.

Trafikverket tar fram vägplaner för de statliga vägåtgärder som kräver det, bland annat Skulltorpsleden och Skulltorpsmotet. I vägplaneringen prövas bland annat vägens sträckning och utformning, markbehov och påverkan på människor och miljö.

Partille kommun tar samtidigt fram detaljplaner för stadsutvecklingen längs Landvettervägen. Detaljplanerna reglerar bland annat hur marken får användas och bebyggas samt hur gator och andra allmänna platser ska utformas.

Processerna är separata, men behöver samordnas eftersom trafiklösningarna och stadsutvecklingen är beroende av varandra.

Ja. En viktig del av både vägplane- och detaljplaneprocessen är att förslagen utvecklas och prövas steg för steg.

Nya utredningar, tekniska förutsättningar, miljöhänsyn och synpunkter från berörda, myndigheter och allmänhet kan leda till att förslagen justeras under planeringen. Därför kan till exempel Skulltorpsledens sträckning och utformning förändras innan vägplanen är färdig.

På motsvarande sätt kan kommunens förslag till bebyggelse, Landvettervägens utformning och andra delar av detaljplanerna förändras mellan samråd, granskning och slutligt beslut.

Det finns flera tillfällen att lämna synpunkter under planeringen. När det är samråd eller granskning publiceras information och planeringsunderlag på Trafikverkets respektive Partille kommuns webbplats.

Just nu pågår Trafikverkets första samråd om Skulltorpsleden. Synpunkter kan lämnas till och med 25 september 2026. Ett nytt samråd om vägplanen planeras till sommaren 2027 och granskning av vägplanen till sommaren 2028.

För kommunens detaljplaner går det att lämna synpunkter under samråd och granskning. På kommunens webbplats finns information om vilka detaljplaner som är aktuella för synpunkter.

Aktuell planering

Trafikåtgärder och vägplaner

Skulltorpsleden – Trafikverket.

Skulltorpsmotet – Trafikverket.

Stadsutvecklingen och detaljplaner

Detaljplanen för Furulund centrum – Partille kommun.

Detaljplan för centrumbebyggelse och stadsgata - Södra torget – Partille kommun.

Trafikverket ansvarar för vägplaneringen av Skulltorpsleden. Vägplanen prövar bland annat var vägen ska gå, hur den ska utformas och vilken mark som behöver tas i anspråk. När processen är genomförd ska vägplanen fastställas innan vägen kan byggas.

Partille kommun ansvarar för detaljplaneringen av stadsutvecklingen längs Landvettervägen, bland annat Furulund centrum och Södra torget och stadsgatan. Det är kommunen som beslutar om detaljplanerna och därmed hur marken får användas och bebyggas.

Planeringen sker alltså i olika processer och med olika ansvar, men behöver samordnas eftersom Skulltorpsleden, Landvettervägen och stadsutvecklingen är delar av samma framtida trafik- och stadsstruktur.