På denna sida kan du läsa om vad en detaljplan är, hur den används och hur processen för att ta fram en detaljplan går till. Du får också information om hur du ansöker om planbesked och vilka olika förfaranden som finns för detaljplanearbetet.

Vad är en detaljplan?

En detaljplan anger hur mark och vatten ska användas i ett visst område i Partille, vilken bebyggelse som är tillåten där och hur den ska se ut. Gällande detaljplaner utgör grunden för kommunens hantering av bygglovsansökningar.

Länkar

Pågående detaljplanering i Partille kommun.

Gällande detaljplaner i Partille kommun.

Vad innehåller en detaljplan?

Detaljplanen innehåller flera handlingar. Detaljplanen visas som ett bestämt område på en plankarta. Till kartan hör en planbeskrivning som förklarar planens syfte och hur den ska genomföras. Utöver planhandlingarna tas alltid en grundkarta och fastighetsförteckning fram. Ibland ingår även andra handlingar, som illustrationskarta, miljökonsekvensbeskrivning och olika utredningar, till exempel om trafikbuller, geoteknik, risk med farligt gods, arkeologi, dagvatten, naturvärden.

Ansöka om planbesked

Om du planerar en åtgärd som kräver en detaljplan kan du ansöka om planbesked från kommunen. Ett planbesked kan vara positivt eller negativt och kan inte överklagas. Positivt planbesked innebär att arbete med detaljplan startas, medan negativt planbesked innebär att arbete inte startas. En avgift tas ut för både negativa och positiva planbesked.

Länkar

E-tjänst för att ansöka om planbesked.

Partille kommuns riktlinjer för markanvisning, exploateringsavtal och medfinansieringsersättning (pdf).

Processen för att ta fram en detaljplan

Initiativ och beslut

En detaljplan tas fram av kommunen enligt bestämmelser i plan- och bygglagen (PBL). Endast kommunen kan besluta om att ta fram och anta en detaljplan. I Partille tas detaljplaner fram av samhällsbyggnadskontoret på uppdrag av kommunstyrelsen och antas av kommunfullmäktige.

Länk

Plan- och bygglagen på riksdagens webbplats.

Reglerad detaljplaneprocess

När en detaljplan ska tas fram följs en reglerad process enligt plan- och bygglagen (PBL). Syftet är att ge berörda insyn i planarbetet och förankra planförslaget. Under samråd och granskning kan allmänheten lämna skriftliga synpunkter på planförslaget. Information om samråd och granskning kungörs på kommunens webbplats och i lokal tidning.

Detaljplaneprocessens steg

Illustration

Illustration av planprocessen (pdf).

Laga kraft och genomförandetid

En detaljplan börjar gälla när kommunens beslut vunnit laga kraft, alltså när tiden för överklagande gått ut och ingen har överklagat. Då har du rätt att bygga enligt planen under planens genomförandetid, som är minst fem och högst femton år. Planen fortsätter att gälla tills den upphävs, ändras eller ersätts av en ny detaljplan.

Olika förfaranden för detaljplanearbetet

Standard och utökat förfarande

Det finns två förfaranden för att ta fram en detaljplan: standardförfarande och utökat förfarande. Vilket förfarande som ska följas beror på kriterier i plan- och bygglagen (PBL). En detaljplan kan byta förfarande under processen. Båda förfarandena följer steg med framtagande av planhandlingar, politiska beslut och inhämtning av synpunkter.

Länkar

Om standardförfarande på Boverkets webbplats.

Om utökat förfarande på Boverkets webbplats.

Begränsat och samordnat förfarande

För enklare detaljplaner med få berörda och utan allmänt intresse finns begränsat förfarande.

Samordnat förfarande används när en detaljplan prövas enligt annan lagstiftning samtidigt.

Förfarande innan 2 januari 2015

För detaljplaner påbörjade innan 2 januari 2015, då den nya Plan- och bygglagen antogs, heter förfarandena som ska följas normalt planförfarande och enkelt planförfarande.

Senast uppdaterad: 26 mars 2025