I plan- och bygglagen (PBL) finns bestämmelser om i vilka situationer en detaljplan ska tas fram. Det är bara kommunen som kan besluta om att ta fram och anta en detaljplan.

En detaljplan anger hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut i ett visst område samt talar om hur det är tillåtet att bygga. Detaljplanen visas som ett bestämt område på en plankarta. Till kartan hör en planbeskrivning som förklarar planens syfte och innehåll. Ibland ingår även andra handlingar, till exempel en illustrationskarta, en miljökonsekvensbeskrivning eller en utredning.

Grunden för hantering av bygglov

Samhällsbyggnadskontoret i Partille arbetar med att ta fram detaljplaner på uppdrag av kommunstyrelsen. Planerna antas av kommunfullmäktige. De gällande detaljplanerna utgör grunden för hanteringen av bygglovsansökan. 

Så kan du påverka en detaljplan

Varje detaljplan inleds med att politikerna ger tjänstemännen ett planuppdrag och avslutas med att planen vinner laga kraft. Under det så kallade samrådsskedet och granskningsskedet finns tillfälle för allmänheten att komma med synpunkter.

Ansöka om planbesked

Vill du göra något som kräver ny eller ändrad detaljplan kan du ansöka om planbesked. En avgift tas ut utifrån aktuell taxa i kommunens plan- och bygglovstaxa – både för negativa och positiva besked. Beslut om planbesked kan inte överklagas. Vid ett eventuellt planarbete utgår även en planavgift utifrån nämnda taxa.

 

Ansökningsblankett om planbesked hittar du här. Skicka din ifyllda ansökan till: Partille kommun, Kommunkontoret, 433 82 Partille. Eller e-posta den till: kommunkontoret@partille.se OBS! Ansökan måste vara på­skriven för att kunna handläggas.

Pågående planarbete

På sidan Pågående planarbete kan du se vilka program och detaljplaner som kommunen arbetar med just nu och vilket skede de är i.

Detaljplaneprocessen

Nären detaljplan ska tas fram för ett område följs en planprocess som är reglerad i Plan- och bygglagen (PBL). Detaljplaneprocessen ska ge insyn för berörda och vara ett bra beslutsunderlag och en förankring av förslaget. Läs mer om detaljplaneprocessens olika steg här.

Vad menas med olika förfaranden?

När en detaljplan arbetas fram finns två olika förfaranden att följa, antingen standardförfarande eller utökat förfarande. Vilket förfarande en detaljplan ska följa beror på kriterier som finns i plan- och bygglagen. En detaljplan som startar med standardförfarande kan under pågående process byta till utökat förfarande och tvärtom. Både standardförfarande och utökat förfarande följer ett antal skeden med framtagande av planhandlingar, politiska beslut och inhämtning av synpunkter längs vägen, förklarat nedan.

Begränsat och samordnat förfarande

Dessutom finns även begränsat förfarande för de allra enklaste planerna med få berörda och utan allmänt intresse. Samordnat förfarande används när kommunen ska göra en detaljplan som samtidigt prövas enligt annan lagstiftning. 

Tidigare förfarande

För detaljplaner påbörjade innan 2 januari 2015, då den nya Plan- och bygglagen antogs, heter förfarandena som skall följas normalt planförfarande och enkelt planförfarande.

Vad är det för handlingar och underlag?

Till en detaljplan hör alltid plankarta med bestämmelser och planbeskrivning som förklarar planens syfte och på vilket sätt den ska genomföras. En grundkarta och fastighetsförteckning tas alltid fram utöver planhandlingarna. Om det finns behov av att utreda påverkan vad gäller trafikbuller, geoteknik, risk med farligt gods, arkeologi, dagvatten, naturvärden med mera tas speciella utredningar fram som underlag till detaljplanen.

Vad menas med laga kraft och genomförandeperiod?

En detaljplan börjar gälla när kommunens beslut vunnit laga kraft, alltså när tiden för överklagande gått ut och ingen har överklagat. Då har du en garanterad rätt att bygga enligt planen under planens genomförandetid. Genomförandetiden är på minst fem och högst femton år. Detaljplanen fortsätter sedan att gälla tills den antingen upphävs, ändras eller ersätts av en ny detaljplan.

Illustration: Planprocessen

Så funkar planprocessen – steg för steg

1. Planuppdrag

Planarbetet startas när kommunstyrelsen fattat beslut om planuppdrag. Har du som privatperson eller företag en idé kring byggande som kräver att en ny detaljplan upprättas kan du ansöka om planbesked

2. Planprogram

Efter beslut om planuppdrag startar planprocessen. Som ett första steg upprättas i vissa fall ett planprogram som övergripande studerar planområdet och dess sammanhang. Kommunen gör bedömningen om planprogram ska göras. Planprogrammet skickas efter politiskt beslut om programsamråd till berörda sakägare och olika remissinstanser som får möjlighet att yttra sig skriftligt under en begränsad tid. Efter programsamrådet upprättas en programsamrådsredogörelse där kommunen svarar på de synpunkter som kommit in.

3. Samråd

I nästa steg av planprocessen arbetas ett förslag till detaljplan med samrådshandlingar fram. Nödvändiga utredningar görs. Samrådshandlingarna skickas efter politiskt beslut om samråd till berörda sakägare och olika remissinstanser som får möjlighet att yttra sig skriftligt under en begränsad tid. Vid utökat förfarande skall en kungörelse publiceras innan samråd. Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse där kommunen svarar på de synpunkter som kommit in. I standardförfarandet kan kommunen välja att inte upprätta någon samrådsredogörelse utan istället redovisa samrådet senare, i granskningsutlåtandet.

4. Granskning

Synpunkterna som kommit in under samrådet kan leda till ändringar av planförslaget. Granskningshandlingar arbetas nu fram och samrådsredogörelsen blir en del av dessa. Eventuella kompletteringar av utredningar kan göras under granskningsskedet. Granskningshandlingarna ställs ut för granskning efter politiskt beslut och berörda sakägare och remissinstanser får möjlighet för att återigen yttra sig under en begränsad tid. Efter granskningen upprättas ett granskningsutlåtande där kommunen svarar på de synpunkter som kommit in.

5. Antagande

Granskningsutlåtandet blir en del av antagandehandlingen. Mindre justeringar av planförslaget kan göras när antagandehandlingar upprättas. Detaljplanen antas därefter av kommunfullmäktige.

6. Överklagande och laga kraft

Kommunfullmäktiges beslut om att anta en detaljplan kan överklagas till mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Om du har rätt att överklaga beslutet får du beslutet och en så kallad besvärshänvisning skickat till dig. För att få överklaga beslutet ska du senast under granskningen ha lämnat skriftliga synpunkter på planförslaget.

Överklagande

Överklagandet ska ske inom tre veckor från det datum som antagandebeslutet anslagits på kommunens anslagstavla. Mark- och miljödomstolen beslutar om överklagandet avslås eller beviljas.

Laga kraft

Detaljplanen vinner laga kraft om planen inte överklagas eller om överklagandet avslås.