Alla mår dåligt emellanåt, även barn och unga, det är en del av att växa upp. Men ibland kan perioderna då man mår dåligt bli långa och det kan påverka skolarbetet och relationer med vänner eller föräldrar. Kommunen erbjuder flera sorters hjälp till den som inte klarar av att ta sig ur problemen på egen hand.

Långvariga perioder av nedstämdhet, depression eller att man mår dåligt kan påverka relationen med vänner, skolkamrater och föräldrar. I värsta fall kan det leda till att man hamnar i riskbeteenden som kriminalitet, missbruk eller självskadelsebeteende. Det i sin tur kan få konsekvenser senare i livet. Kommunen erbjuder olika stödverksamheter till barn och unga med personal som är vana vid att arbeta med barn och ungdomar. Skolan och socialtjänsten har ett nära samarbete för att hjälpa de elever som har problem i skolan eller hemma. Ungdomar har också möjlighet att besöka eller ringa ungdomsmottagningen. Där kan man få hjälp och råd i frågor som rör sex och relationer, testa sig för olika könssjukdomar, göra graviditetstest, hämta kondomer. Du kan också rådgöra med personalen om du har frågor kring alkohol och droger.

Hälsa

När det gäller hälsa bland barn och unga upplever många en ängslighet. Det kan handla om att man känner stress i skolan eller att man har problem med droger. Hälsofrågor som unga ställs inför kan bland annat vara:

  • alkohol och droger
  • Ilska och utbrott
  • psykisk ohälsa
  • stress och kris i livet
  • Sex, könssjukdomar, preventivmedel 
  • övergrepp och våld

Inom dessa områden erbjuder kommunen hjälp och stöd. Längst ned på sidan hittar du de vanligaste frågorna som barn och unga har funderingar kring.

Skola

Skolan har ett övergripande ansvar att barn inte utsätts för mobbing och att rätt stödinsatser ges till elever som har svårt i skolan. Det kan handla om:

  • läs- och skrivsvårigheter, dyslexi med mera
  • mobbing och kränkande behandling
  • stress
  • skolkning och frånvaro

Läs mer här om vilket ansvar skolan har för att miljön ska kännas trygg och säker för dig som elev. När det gäller mobbing har skolan också ansvar för att ingen elev ska fara illa, läs om skolans likabehandlingsarbete.  

Kriminalitet

Det händer att personer hamnar i kriminella banor redan i unga år och därför bedriver kommunen ett arbete för att unga ska kunna ta sig tillbaka till ett så normalt liv som möjligt. Dels ett förebyggande arbete för att fånga upp ungdomar som är på glid och dels ett arbete för de unga personer som är dömda för ett brott. Då kan det handla om om ungdomstjänst eller medling mellan gärningsman och brottsoffer.

Fältverksamhet

Fältgruppen i Partille är till för ungdomar och föräldrar. Fältsekreterarna arbetar med att söka upp och stödja ungdomar individuellt och i grupp. Målet är att motverka social utslagning främst bland ungdomar i åldern 12 till 20 år. Vi kan hjälpa dig om du:

  • har något problem eller fundering i livet och inte riktigt vet vart du skall vända dig.
  • mår dåligt och behöver någon vuxen att prata med.
  • har problem med alkohol eller droger och vill prata med en vuxen.
  • har en kompis som har problem med alkohol eller droger och vill prata med en vuxen.
  • är förälder som vill ha stöd i att förstå din tonåring.

Du kan haffa oss när vi är ute och jobbar på platser som torget,  Allum, parker, badsjöar eller när vi besöker skolor, fritidsgårdar och bostadsområden. Där syns vi till dagar, kvällar och helger. Vi är också närvarande på Facebook

Hjälpa barn och unga

Vill du hjälpa barn eller unga så finns det olika sätt att göra det på beroende på vilket behov barnet har. Det kan handla om att vara kontaktperson, bli familjehem eller särskilt förordnad vårdnadshavare. Det finns också volontärsuppdrag som riktar sig till barn och unga.

Vad vill du ha hjälp med eller veta mer om?

Problem i skolan

Mobbing, diskriminering och kränkande behandling

Om du är utsatt för kränkande behandling eller ser att någon annan blir det bör du prata med din lärare eller någon annan i personalen om saken. Personalen måste ingripa och anmäla till rektor. Om det är personal som utsätter dig eller annan elev för kränkande behandling vänder du dig till rektorn direkt. Dina föräldrar eller vårdnadshavare kan också kontakta kommunens klagomålshantering, barn- och elevombudet (Beo) eller diskrimineringsombudsmannen (DO). Läs mer här om vad som räknas som diskriminering, kränkande behandling eller mobbing och hur du kan gå tillväga.

Stress och psykosocial ohälsa

Den fysiska och psykosociala miljön i förskola och skola är nära förbunden med barn och elevers välmående och hälsa. Förskola och skola har ansvar för att skapa en god lärandemiljö för barn och elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Varje skola har ett team för elevhälsa där skolsköterska, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens ingår. Vid behov finns tillgång till skolläkare och studie- och yrkesvägledare.  Elevhälsans uppdrag är bland annat att främja elevers lärande, utveckling och hälsa, förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter och att undanröja hinder för lärande. Läs mer om barn- och elevhälsan här.

Skolkning och skolfrånvaro

Studier visar att långvarig ogiltig frånvaro ofta börjat som ströfrånvaro. Det är därför viktigt att uppmärksamma all ogiltig frånvaro som ett varningstecken och tidigt sätta in insatser som motverkar att elevens frånvaro utvecklas. Det kan finnas många olika orsakerna till frånvaro. Det är därför viktigt att skolan utreder vilka de bakomliggande problemen egentligen är för att kunna sätta in rätt åtgärder. Läs mer om frånvaro i skolan här.

Dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter

På grundskolorna finns specialpedagoger och speciallärare som tillsammans med skolans personal samarbetar för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagoger på grundskolorna arbetar med pedagogiska utredningar inom följande områden:

• Tal- och språkutveckling samt språkstörningar
• Läs- och skrivutveckling samt läs- och skrivsvårigheter
• Hörsel och/eller tecken som stöd samt ljudmiljö
• Koncentrations- och perceptionssvårigheter
• Socialt samspel och kommunikation
• Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
• Övriga funktionsnedsättningar

Läs mer om specialpedagogik och vilka särskilda stöd kommunen ger här.

Problem hemma

Har du problem hemma som rör dina relationer till föräldrar eller syskon så kan du vända dig till socialtjänstens mottagning för barn och unga för hjälp, stöd och råd. Hit kan du även vända dig om du upplever hemmet otryggt av olika anledningar. Du når socialtjänsten genom kommunens kundcenter: 031–792 10 00.

Ansök om kontaktfamilj

Det finns många olika anledningar till att ett barn kan behöva en extrafamilj med stabila och trygga vuxna. Gemensamt för alla barnen är att de behöver ett utvidgat nätverk för att de ska fortsätta utvecklas på ett bra sätt.

Är du över 15 år kan du själv ansöka om att få en kontaktfamilj, hör då av dig till barn- och ungdomsmottagningen som du når genom Partille kundcenter.

Alkohol och droger

Har du problem med alkohol eller droger? Eller är du orolig för att någon i din närhet missbrukar. Kommunens alkohol- och narkotikamottagning ger särskilt stöd till ungdomar från 13 år och uppåt genom Puman. Du kan, om du vill, ringa anonymt till Puman för rådgivning. Du hittar mer information om missbruk och beroende på alkohol- och narkotikamottagningens sida. Du når medarbetare på Puman genom kommunens kundcenter.

Sex, preventivmedel, könssjukdomar och ungdomsmottagning

På ungdomsmottagningen kan du ta upp frågor och funderingar kring frågor som hör ungdomstiden. Ungdomsmottagningen hjälper dig med:

  • preventivmedel och säkert sex
  • graviditetstest
  • test för olika könssjukdomar
  • Svarar på frågor och fungerar som stöd om du är orolig, nedstämd, stressad eller om du är orolig över någon i din närhet.  

Besök oss på olika sätt

Ungdomsmottagningen i Partille drivs av primärvården i Södra Bohuslän och i personalen arbetar socionomer, kuratorer, barnmorskor, gynekolog samt en ungdomsläkare. Öppettider och mer information om ungdomsmottagningen hittar du här. Det finns också en nationell ungdomsmottagning på nätet där du kan få svar på många frågor.

Stress och psykisk ohälsa

Ungdomsbehandling

Vi vänder oss till ungdomar 13–21 år som har psykosocial problematik. Det kan handla om situationen i familjen, i skolan, med vänner och det egna måendet. För ungdomar som befinner sig på en institution eller bor i familjehem kan vi redan i ett tidigt skede inleda och utforma eftervårdsbehandling och ge stöd för att förhindra att ungdomen återfaller till tidigare beteende. Verksamheten har dessutom träningslägenheter som kan ingå i behandlingsarbetet.

Så här går det till

Ungdomar och deras familjer erbjuds via socialsekreterare kvalificerad behandling i öppna former på hemmaplan. Vi har ett flexibelt arbetssätt där vi sätter ungdomen i centrum. Behandlingen skräddarsys utifrån ungdomens behov och personlighet. Vi försöker skapa förutsättningar och sammanhang för förändring. Träffarna sker i miljöer där ungdomen känner sig bekväm. Vid behov kan vi även möta ungdomarna tillsammans med deras föräldrar. Vi kan även ta kontakt med eventuell skola och andra instanser för att skapa bättre förutsättningar för förändring.

Barn- och elevhälsan

Den fysiska och psykosociala miljön i förskola och skola är nära förbunden med barn och elevers välmående och hälsa. Förskola och skola har ansvar för att skapa en god lärandemiljö för barn och elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Varje skola har ett team för elevhälsa där skolsköterska, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens ingår. Vid behov finns tillgång till skolläkare och studie- och yrkesvägledare.  Elevhälsans uppdrag är bland annat att främja elevers lärande, utveckling och hälsa, förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter och att undanröja hinder för lärande. Läs mer om barn- och elevhälsan här.

Våld och sexuella övergrepp

Sexuella övergrepp är namnet på olika handlingar där någon eller några kränker en annan person på ett sexuellt sätt. Alla sexuella handlingar som görs mot någon, inför någon eller som en person får någon annan att göra mot sin vilja, är sexuella övergrepp. Man har rätt att bestämma över sin egen kropp och sin egen sexualitet. Det står i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och i Barnkonventionen. Om man är under 15 år har ingen äldre tonåring eller vuxen rätt att göra något sexuellt med eller mot en, även om man själv vill eller tar initiativ. Det är brottsligt. Ett barn har inte heller rätt att ta på ett annat barn mot dess vilja. Exempel på handlingar som kan klassas som sexuella övergrepp är bland annat när någon:

  • tar på ens kropp med händerna, munnen eller könet på ett obehagligt sätt eller så att man blir rädd.
  • pratar med en eller tittar på en på ett sexuellt sätt som man upplever som obehagligt.
  • tvingas ha sex fast man inte vill, till exempel tvingas ha samlag med någon eller tvingas stimulera någon sexuellt.
  • tvingas se på när någon gör något sexuellt, till exempel visar sitt kön eller onanerar, på nätet eller offline.
  • gör något sexuellt mot en när man inte kan uttrycka sin vilja eller skydda sig. Till exempel för att man sover eller är full, drogpåverkad, sjuk eller har någon funktionsnedsättning.
  • utnyttjar sitt överläge och får en att känna att man måste ställa upp på sex.
  • fotar eller filmar, med eller utan kläder, i ett sexuellt syfte, om det är mot ens vilja eller om man är under 15 år.
  • försöker köpa eller byta till sig sex med hjälp av till exempel pengar, alkohol, presenter eller tjänster.

Är du utsatt för sexuella övergrepp eller ofredanden kan du vända dig till socialtjänstens mottagning för barn och unga för stöd och rådgivning. Du når mottagningen genom Partille kundcenter: 031–792 10 00. På kvällar och helger vänder du dig vid akuta situationer istället till socialjouren, 031–365 87 00. Om du vill göra en polisanmälan så kontaktar du polisen på 114 14 så får du hjälp. Du kan läsa mer om hur du går tillväga på polisens webbplats. Du kan också kontakta Bris, 116 111, eller chatta med Röda Korsets jourhavande kompis, om du behöver någon att prata med om din situation.

Våld och hot

Är du utsatt av våld i hemmet av föräldrar, vårdnadshavare eller närstående så har kommunen flera verksamheter till dig som är ung. Det kan ibland vara svårt att veta var gränsen går för vad som är våld. Kommunen klassar våld som varje handling, riktad mot en person, som genom att skada, smärta, skrämma eller kränka, får den personen att göra något mot sin vilja, eller från att avstå att göra något som den vill.  Våldet kan ta sig många olika uttryck, både fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt och ekonomiskt. Läs mer om hot, våld och övergrepp här och kommunens arbete mot våld i nära relationer. 

Separation – dödsfall och skilsmässa

När någon i familjen eller i ens närhet dör vänds tillvaron upp och ner för både barn och vuxna. Sorg är de känslor och tankar som kan komma när man har varit med om något allvarligt som förändrar livet, som att förlora någon som stått en nära eller förlora något viktigt. Att sörja hjälper en att bearbeta och acceptera det som har hänt. Det gör man genom att låta känslor och tankar komma. Så småningom blir smärtan i minnena svagare. Vanliga reaktioner när man förlorat någon närstående är:

  • sömnsvårigheter och mardrömmar
  • ledsamhet, längtan och saknad
  • ilska och utåtagerande beteende
  • skuldkänslor och funderingar kring varför dödsfallet inträffade
  • huvudvärk, magont och muskelvärk

Har du frågor eller funderingar eller är i behov av stöd i samband med att en närstående har dött så kan du kontakta mottagningsenheten som du når via kundcentret. Du kan också kontakta ungdomsmottagningen,  010-473 34 20, som har gratis rådgivning.

Separation och skilsmässa

Har dina föräldrar skiljt sig eller separerat kan det finnas behov av att få samtala med någon vuxen som är van vid att arbeta med unga. Alla skilsmässor är unika. Ibland förblir föräldrar vänner och har bra kontakt med varandra, men ibland bråkar de mycket och har svårt för att samarbeta. Läs mer om vilket stöd du som barn eller ungdom kan få om dina föräldrar separerar eller skiljer sig.

Kriminalitet, ungdomstjänst och medling vid brott

Medling vid brott

Medling vid polisanmälda brott innebär att gärningsman och brottsoffer träffas med en opartisk medlare och talar om brottet. Syftet är att:

  • förhindra att den unge begår nya brott.
  • brottsoffer kan få upprättelse och svar på sina frågor.
  • visa ungdomar hur man kan hantera en konflikt.
  • ge den unge en chans att stärka sin icke kriminella identitet.

Initiativtagare till medling kan vara polis, åklagare eller socialtjänst, men också skola, föräldrar eller parterna själva. Brottet måste vara polisanmält. Medling är frivillig och vänder sig främst till unga i åldern 12–20 år.

Ungdomstjänst

Ungdomstjänst är sedan den 1 januari 2007 en fristående påföljd för lagöverträdare under 21 år. Den som är över 18 år får dömas till ungdomstjänst endast om det finns särskilda skäl till det. Påföljden består av oavlönat arbete samt annan särskilt anordnad verksamhet i lägst 20 och högst 150 timmar. Socialtjänsten bestämmer innehållet i Ungdomstjänst enligt en arbetsplan.            

Start och avslut av ungdomstjänst

Ungdomstjänsten påbörjas och avslutas alltid med samtal mellan socialtjänstens representant och den unge. Ett skriftligt avtal upprättas innan det oavlönade arbetet och samtalen påbörjas. Det innehåller alla de överenskommelser som gjorts. Läs mer i broschyren om ungdomstjänst som du även hittar under dokument.

Arbetslöshet

Är du arbetslös efter att ha hoppat av skolan så finns det vissa kommunala verksamheter som hjälper dig att komma vidare i antingen arbete eller studier. Kommunen har ett särskilt ansvar för unga som har hoppat av skolan. Läs mer om vilket stöd kommunen ger till ungdomar en bit ned på den här sidan.

Jag vill hjälpa barn och unga och vill veta mer om att vara...

familjehem eller kontaktfamilj

Familjehem

Familjehem tar emot barn som behöver en annan uppväxtmiljö för en kortare eller längre tid. Fosterföräldrar är vanliga, trygga och stabila människor med ett stort hjärta och engagemang. Vi söker ständigt familjehem som kan ta emot barn och ungdomar för kortare och längre tid.

Kontaktfamilj

Att vara kontaktfamilj innebär att man är en extrafamilj till ett barn under en kortare eller längre period. Kontaktfamiljen tar emot barnet eller syskonparet en eller två helger per månad.  

Kontakt och information

Läs mer om vad det innebär att vara familjehem eller kontaktfamilj här, där du också kan lämna en intresseanmälan.

kontaktperson

Att vara kontaktperson är ett uppdrag som innebär att i förebyggande syfte främja sociala kontakter och människors utveckling. Till exempel att träffa den hjälpsökande någon gång i veckan, ta en promenad, fika tillsammans eller göra någon annan aktivitet. Lyssna och finnas till, vara en förebild, hjälpa till att bryta ett destruktivt beteende. Är du intresserad av att bli kontaktperson kontakta då kommunens kundcenter och be att få prata med någon på kontaktpersonsverksamheten.

särskilt förordnad vårdnadshavare

Om föräldrar till barn under 18 år avlider eller är förhindrade att ha vårdnaden, eller om barnet är ensamkommande, kan en särskild förordnad vårdnadshavare utses. Som särskilt förordnad vårdnadshavare har man rätt att företräda barnet och föra dess talan i mål och ärenden i domstol. Det kan också innebära att man hjälper barnet i kontakt med skola, sjukvård och andra myndigheter, samt hjälper till med den långsiktiga planeringen för barnets framtid. Läs mer om vad förordnandet innebär här.

volontär

Kommunen samordnar volontärsverksamheten där flera uppdrag riktar sig till barn och unga. Till exempel att vara elevstöd där man bland annat kan hjälpa till med läxläsning. Är du intresserad av att dela med dig av din tid och ditt engagemang så läs mer om vad ett volontärsuppdrag i Partille kommun innebär.