Ska skydda invånarna och samhällets funktionalitet

Sveriges krishanteringssystem har utvecklats för att hantera olika samhällsstörningar och kriser. Syftet med systemet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionalitet. Det är också viktigt för att upprätthålla grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.

Krishanteringssystemets tre grundprinciper

Hela samhället, inklusive kommuner, länsstyrelser, regioner, statliga myndigheter, näringsliv, frivilligorganisationer och regeringen, ingår i Sveriges krishanteringsystemet och har olika uppgifter och roller inom det.

Krishanteringssystemet baseras på tre grundprinciper: ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen.

• Ansvarsprincipen innebär att den aktör som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden också har det vid samhällsstörningar och i kriser.
• Likhetsprincipen innebär att verksamheter vid samhällsstörningar och kriser ska fungera på liknande sätt som de gör i vardagen, så långt det är möjligt.
• Närhetsprincipen innebär att samhällsstörningar och kriser ska hanteras där den inträffar och av de aktörer som är närmast berörda och ansvariga.

Kommunernas roll i krishanteringssystemet

Kommunerna är en viktig del av Sveriges krishanteringssystem. De ansvarar för verksamheter, som barn- och äldreomsorg, vattenförsörjning och renhållning, som är nära kommuninvånarna och som måste fungera även vid samhällsstörningar och kriser.

Kommunerna har också ett geografiskt områdesansvar vid samhällsstörningar och kriser. Det innebär att kommunerna ansvarar för att:

• samverka och uppnå samordning av hanteringen av händelsen med olika aktörer inom kommunens , som organisationer, företag och myndigheter.
• samordna informationen till allmänheten om händelsen.

Ansvarar för att göra risk och sårbarhetsanalyser

Kommunerna har också ansvar att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) för att kartlägga och förebygga risker inom kommunens gränser.

RSA handlar om att identifiera och analysera risker och hot som kan leda till svåra påfrestningar för det lokala samhället. På så sätt kan kommunen identifiera vilka åtgärder som krävs för att förebygga och motverka dessa risker och förbättra kommunens förmåga att förebygga, motstå och hantera kriser och extraordinära händelser.

Exempel på risker som kan identifieras i en risk- och sårbarhetsanalys är tekniska fel, sjukdomar, och pandemier, olyckor, väderhändelser, naturhändelser och klimatförändringar.

Risk- och sårbarhetsanalysen kan användas som beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga, underlag för samhällsplanering samt underlag för kommunikation om vilka konsekvenser som riskerna kan få för individen och samhället. RSA ger också information om hur allmänheten, ansvariga myndigheter och andra aktörer kan förbereda sig och agera för att minska konsekvenserna av de identifierade riskerna.

Partille kommuns krisledningsorganisation

Partille kommuns krisledningsorganisation ska kunna hantera flera olika slags kriser som kan drabba kommunen, våra invånare och vårt samhälle. Målet är alltid:

• Minska konsekvenserna av det inträffade.
• Att se till att kommunens verksamheter fungerar så bra som möjligt.
• Att hjälpa de kommunala verksamheter som är viktiga för samhället, till exempel skolor, vård och omsorg.
• Att återställa det normala läget så snabbt som möjligt.

Kriser hanteras av berörd förvaltning

Händelser och störningar i vardagen hanteras så långt som möjligt av berörd verksamhet och förvaltning i kommunen. Men vid större händelser och samhällsstörningar som kräver stöd och samordning av insatser på en övergripande nivå, kan beslut om central krisledning tas.

Krisledningsnämnd kan ta över vid svåra kriser

Vid svåra samhällsstörningar och extraordinära händelser, som gör att kommunen inte kan sköta sina uppgifter som vanligt, kan kommunens krisledningsnämnd ta över ansvaret för krishanteringen. Nämnden har rätt att fatta beslut som rör all verksamhet i kommunen. Detta för att kunna fatta snabba beslut om olika åtgärder för att hantera det akuta läget.

Krisstöd kan hjälpa till och stötta drabbade

Om det behövs kan kommunen också få hjälp av Krisstöd (tidigare Posom-gruppen). Det är en grupp av personer som kan ge stöd och omsorg till dem som har drabbats av krisen. Om det är en svår kris kan kommunen också öppna trygghetspunkter dit du som bor i Partille kan gå för att få information och hjälp. 

Vid höjd beredskap och i krig

Om det händer något i världen som påverkar eller hotar vårt land eller vår frihet, kan regeringen höja beredskapen i landet. Det betyder att regeringen får mer makt att bestämma och använda samhällets resurser.

Om det blir krig gäller alltid höjd beredskap. Då är det militären som har huvudansvaret för att skydda landet och hantera kriser.

Men kommunen har också en viktig roll vid höjd beredskap och i krig. Kommunen ska se till att de verksamheter som är nära dig som bor i Partille, som barn- och äldreomsorg, vattenförsörjning och renhållning, fortsätter att fungera så gott det går.

Frivilliga Resursgruppen

Frivilliga Resursgruppen, FRG, är ett koncept från Civilförsvarsförbundet och fungerar som en resurs i den kommunala krisberedskapen. Partille kommun har sedan juni 2025 ett samverkansavtal med Civilförsvarsföreningen Partille/FRG.

FRG:s uppgift är att finnas till hands för kommunen när de ordinarie resurserna behöver förstärkas vid kris eller extraordinär händelse. Det kan handla om att avlasta kommunens personal vid längre kriser, som eftersläckning efter skogsbränder eller distribution av nödvatten. Det är kommunen som avgör när FRG ska aktiveras och vilka uppdrag som ska genomföras. 

Du kan läsa mer i länken nedan.

FRG i Partille.