Inkallelseordning för ersättare
Vilken ersättare som står närmast på tur att tjänstgöra, när en fullmäktigeledamot anmält förhinder, framgår av länsstyrelsens sammanräkningsprotokoll från det närmaste kommunvalet. I fullmäktige är det alltid en ersättare från samma parti som kallas in.
I nämnderna är det i första hand ersättare från samma parti som kallas in, i andra hand kallas ersättare in från annat parti.
För att undvika oönskade partiväxlingar brukar fullmäktige bestämma en särskild inträdesordning för ersättarna. Men oavsett den kan ordföranden inte tillåta sammanträden med luckor. Om det finns en ersättare att kalla in så kan hen få tjänstgöra.
Inträdesordning
Följande inträdesordning antogs av fullmäktige den 15 november 2022 § 145:
Om annan ordning ej fastställts enligt särskild lag eller författning eller beslutats av fullmäktige vid val av styrelse, nämnd eller utskott, ska ersättare inkallas till tjänstgöring enligt följande ordning:
- I första hand ersättare från samma parti och i den ordning som ersättarna är upptagna i protokoll
- I andra hand enligt följande ordning:
- Ledamot för Moderaterna ersätts av ersättare från Kristdemokraterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet eller Vänsterpartiet i den ordning partierna står nämnda.
- Ledamot för Kristdemokraterna ersätts av ersättare från Moderaterna, Liberalerna,
- Ledamot för Liberalerna ersätts av ersättare från Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet eller Socialdemokraterna i den ordning partierna står nämnda.
- Ledamot från Sverigedemokraterna ersätts av ersättare från Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet eller Centerpartiet i den ordning partierna står nämnda.
- Ledamöt för Socialdemokraterna ersätts av ersättare från Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet eller Liberalerna i den ordning partierna står nämnda.
- Ledamot för Vänsterpartiet ersätts av ersättare från Socialdemokraterna, Miljöpartiet eller Centerpartiet i den ordning partierna står nämnda.
- Ledamot från Miljöpartiet ersätts av ersättare från Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna eller Kristdemokraterna i den ordning partierna står nämnda.
- Ledamot för Centerpartiet ersätts av ersättare från Socialdemokraterna eller Miljöpartiet i den ordning partierna står nämnda.
- I tredje hand inträder ersättare från parti utifrån mandatfördelningens storleksordning, det vill säga:
- Moderaterna: 14
- Socialdemokraterna: 13
- Sverigedemokraterna: 7
- Vänsterpartiet: 4
- Centern: 4
- Miljöpartiet: 3
- Kristdemokraterna: 3
- Liberalerna: 3
Förslag till beslut, tidigare kallat yrkanden
Endast ledamöter och tjänstgörande ersättare har rätt att lämna förslag. Förslag som är längre än ett bifall eller avslag mejlas till sekreteraren. På så säkerställs att de blir korrekt uppfattade och återgivna i protokollet.
| Förslag | Betydelse | Mer information |
|---|---|---|
| Bifall | Du är positiv till förslaget och anser att förslaget ska genomföras. | |
| Avslag | Du är negativ till förslaget och anser därför att förslaget ska avslås. | |
| Tilläggsförslag | Du anser att förslaget är bra men vill komplettera med ett tillägg. | Ett förslag som påverkar andra förslag eller är beroende av dem kallas ett tilläggsförslag. Ett tilläggsförslag kan bara behandlas under förutsättning att det förslag som det bygger på först bifalls på sammanträdet. |
| Ändringsförslag | Du anser att förslaget ska justeras på något sätt. | Tänk på att möjligheten till ändringsförslag är begränsad i kommunfullmäktige eftersom ett ändringsförslag inte får innebära att nytt ärende väcks (ärenden i kommunfullmäktige måste har beretts). |
| Nytt förslag | Du föreslår ett helt nytt förslag. | Tänk på att möjligheten till nya förslag är begränsad i kommunfullmäktige eftersom det nya yrkandet inte får innebära att nytt ärende väcks (ärenden i kommunfullmäktige måste har beretts). |
| Bordläggning | Du anser att beslutet ska skjutas upp till ett kommande sammanträde. | Minoritetsbordläggning i fullmäktige - Om minst en tredjedel av ledamöterna begär det, ska ärendets bordläggas. Kan bara ske en gång i varje ärende. Önskas ytterligare bordläggning vid nästa sammanträde, krävs ett vanligt majoritetsbeslut. Ett ärende som är bordlagt får inte tillföras ytterligare handlingar eller annan utredning. |
| Återremiss | Du anser att ärendet behöver kompletteras med till exempel ytterligare utredning eller underlaget känns ofullständigt. | Du måste motivera varför du vill att ärendet ska återremitteras. Minoritetsåterremiss i kommunfullmäktige – Om minst en tredjedel av ledamöterna begär det, ska ärendets återremitteras. |
Väcka ärende i kommunfullmäktige
Det finns flera sätt för förtroendevalda att väcka ärenden eller frågor i kommunfullmäktige. Till ditt förfogande har du verktygen motion, interpellation och fråga. Formerna regleras i kommunfullmäktiges arbetsordning (länk) regleras formerna, nedan följer ett utdrag.
En motion:
- ska vara skriftlig och undertecknad av en eller flera ledamöter.
- får inte ta upp ämnen av olika slag.
- väcks genom att den ges in till styrelsens kansli, eller vid ett sammanträde med fullmäktige.
En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträde. En ersättare som har väckt en motion får delta i överläggningen då svaret på motionen behandlas bara om ersättaren tjänstgör som ledamot också vid det tillfället.
En interpellation ska vara skriftlig och undertecknad av en ledamot. I samma interpellation får inte frågor av olika slag behandlas.
Interpellationen bör lämnas in till kommunstyrelsens kansli minst 10 arbetsdagar, men senast tre arbetsdagar, före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet.
En interpellation kan besvaras på samma sammanträde som den ställs och bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i tillkännagivandet.
Den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret dagen före den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas.
Ordföranden i en nämnd till vilken en interpellation ställts får överlåta besvarandet av interpellationen till ordföranden i styrelsen eller till ordföranden i annan nämnd i ett kommunalförbund där kommunen är medlem, om denne på grund av sitt uppdrag har särskilda förutsättningar att besvara interpellationen.
En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte.
En fråga ska:
- vara skriftlig och undertecknad av en ledamot
- ges in till kommunstyrelsens kansli minst 10 arbetsdagar, men senast tre arbetsdagar, före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. En ersättare får lämna in en fråga under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet.
Svar på frågan behöver inte vara skriftligt. En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts.
Att väcka ärende i kommunstyrelsen och nämnderna
Kommunallagen 4 kap 20 § stadgar att ”Varje ledamot i en nämnd får väcka ärenden i nämnden”. Det innebär att en eller flera ledamöter tillsammans kan väcka ärenden i nämnderna och det betecknas som ett nämndinitiativ. Med nämnd avses även kommunstyrelsen.
Bestämmelserna i kommunallagen medger alltså möjligheten till initiativärenden, men beskriver inte hur de ska hanteras och syftet med nedanstående rutin är således att skapa en samsyn kring hantering av nämndinitiativ i Partille kommun.
Formalia och innehåll
Ett nämndinitiativ bör vara skriftligt och undertecknat (dvs namn ska framgå) av en eller flera ledamöter eller tjänstgörande ersättare. Det bör innehålla en kort förklaring till ärendet samt det yrkande/yrkanden som ledamoten/ledamöterna planerar att lämna under sammanträdet.
Ett nämndinitiativ ska röra nämndens ansvarsområde och får inte ta upp ämnen av olika slag.
Hantering
- Ett nämndinitiativ kan lämnas in före eller under ett sammanträde. Det är att föredra att initiativet lämnas in före sammanträdet. Initiativet skickas då via e-post till sekreteraren, som även tillser att nämnden får del av det via e-post. Detta innebär dock inte att ärendet är väckt.
- För att ett ärende ska anses väckt måste ledamoten/ledamöterna lyfta ärendet under sammanträdet. Ärendet bör lyftas när dagordningen fastställs och hanteras som ett extra ärende vid slutet av sammanträdet.
- I protokollet hanteras nämndinitiativet som ett eget ärende och tas upp som en egen paragraf. Av protokollet ska framgå vilka ledamöter som väckt initiativet. Dessa måste, mot bakgrund av kommunallagens lydelse, vara ordinarie ledamöter alternativt tjänstgörande ersättare vid det sammanträde då ärendet väcks.
- Vid sammanträdet avgörs om ärendet ska beredas eller avgöras direkt vid sammanträdet. Om ärendet ska beredas remitteras det till förvaltningen som återkommer vid ett senare sammanträde med förslag till beslut enligt nedan beslutsalternativ.
Beslutsalternativ
När ärendet ska avgöras kan nämnden besluta enligt följande exempel:
- Nämnden beslutar att bifalla nämndinitiativet. Vid behov formuleras även eventuella uppdrag till förvaltningen med anledning av initiativet. Uppdraget kommer efter beredning att återkomma till nämnden, men initiativärendet ska avslutas och ett nytt ärende avseende uppdraget öppnas.
- Nämnden beslutar att avslå nämndinitiativet.
- Nämnden beslutar att lämna nämndinitiativet utan åtgärd. Motiven till detta kan vara flera, till exempel att det som berörs av initiativet redan är ett åtgärdat och avslutat ärende eller att frågan som initiativet gäller inte bedöms vara inom nämndens ansvarsområde.
- Nämnden beslutar att nämndinitiativet ska behandlas inom ramen för ett redan pågående ärende och det ska då framgå vilket ärende det gäller.
Senast uppdaterad: 11 april 2022