Mer information om projektet Jeriko företagspark

Marken inom det planerade verksamhetsområdet ägs av tre parter: Partille kommun, Lerums kommun och Skogssällskapet.

I Partille ägs marken av Partille kommun. I Lerum ägs marken dels av Lerums kommun, dels av Skogssällskapet. Lerum har haft dialog med Skogssällskapet om utvecklingen av Jeriko.

Fördelningen av markägandet ser ut så här:

• Partille kommun: cirka 30 procent
• Lerums kommun: cirka 20 procent
• Skogssällskapet: cirka 50 procent

Projektet Jeriko företagspark drevs av en gemensam styrgrupp och projektledning med representanter både från Lerums kommun och Partille kommun. Trafikplaneringen till området skedde i samverkan mellan kommunerna och Trafikverket.

Ansvarsfördelning och kostnadsprinciper regleras genom samverkans- och medfinansieringsavtal mellan parterna.

Som en del av projektet har kommunerna tagit fram ett antal utredningar inom ramen för ett samverkansavtal. Då Lerums kommun beslutat avbryta projekt Jeriko företagspark tar kommunen på sig kostnaden för Partille kommuns andel av projektets utredningskostnader. 

Om det gemensamma verksamhetsområdet i Jeriko blir av eller inte beror på om Lerums kommun, Partille kommun och Trafikverket kommer överens om projektets utveckling. Samarbetet styrs genom avtal mellan parterna och beslut tas inom varje organisation.

Lerums kommunfullmäktige beslutade att avbryta sitt arbete med Jeriko företagspark den 11 juni 2026 då kommunen bedömt att kostnaderna för projektet inte längre står i proportion till de förväntade intäkterna. I och med Lerums kommunfullmäktiges beslut avslutades projektet Jeriko Företagspark i Partille kommun den 12 juni 2026.

Ett verksamhetsområde är ett område som är avsett för olika typer av företag och verksamheter, till exempel lager, tillverkning eller tjänsteproduktion. Till skillnad från bostadsområden, är verksamhetsområden fokuserade på näringslivets behov. Syftet är att skapa utrymme för både befintliga och nya företag att etablera sig och växa.

En strukturplan är ett tidigt planeringsunderlag som visar hur ett område kan utvecklas. Den ger en första översiktlig bild av hur platsen kan se ut i framtiden – med byggnader, vägar, natur och möjligheter att röra sig i området till fots, med cykel eller bil. Planen tar också hänsyn till djurliv och hur vatten kan ledas bort vid kraftiga regn.

'Strukturplanen är inte en färdig plan, utan ett sätt att tänka och testa olika idéer innan mer detaljerade utredningar och beslut görs. Den är inte juridiskt bindande utan fungerar som ett stöd för kommunen i arbetet med att fatta välgrundade beslut inför framtida planering och investeringar.

Strukturplanen för Jeriko företagspark redovisar bebyggelsestruktur, trafik, grönstruktur, friluftsliv, skyfallsstråk och principer för dagvattenhantering.

En detaljplan är ett beslut från kommunen som bestämmer hur mark och vatten får användas inom ett visst område. Detaljplanen styr till exempel:

• Vad som får byggas (till exempel bostäder, skolor, vägar).
• Hur högt och stort man får bygga.
• Hur marken ska användas (till exempel gata, bostad, park och natur).

Detaljplanen är juridiskt bindande och gäller för både privatpersoner och myndigheter. Det är bara kommunen som kan ta fram och besluta om en detaljplan.

Hur går planprocessen för detaljplan till?

• Planbesked och planuppdrag: Någon (ofta kommunen eller en exploatör) begär att en detaljplan ska tas fram.
• Samråd: Kommunen tar fram ett förslag och samråder med berörda, myndigheter och allmänhet.
• Granskning: Förslaget ställs ut för granskning och synpunkter.
• Antagande: Kommunen beslutar om planen. Efter det kan den överklagas innan den vinner laga kraft och börjar gälla.

En vägplan är ett juridiskt dokument som beskriver exakt var och hur en ny väg eller en större ombyggnad av en väg ska byggas. Vägplanen tas fram av Trafikverket (eller kommunen om det gäller kommunal väg) och innehåller bland annat:

• En karta som visar var vägen ska gå.
• En beskrivning av hur vägen ska byggas och varför.
• Vilken mark som behöver användas för vägen.
• Hur miljön påverkas.

När vägplanen är godkänd får Trafikverket rätt att bygga vägen och använda den mark som behövs. Vägplanen regleras av väglagen och är ett krav för att få bygga nya allmänna vägar eller göra större förändringar på befintliga vägar.

Hur går planprocessen för vägplan till?

• Samråd: Trafikverket (eller kommunen) tar fram ett förslag och samråder med berörda, myndigheter och allmänhet.
• Miljöbedömning: Miljökonsekvenser utreds och beskrivs.
• Granskning: Förslaget ställs ut så att alla kan lämna synpunkter.
• Fastställelse: När allt är klart och eventuella justeringar gjorts, fastställs vägplanen. Då får bygget starta och marken tas i anspråk.

En översiktsplan är kommunens övergripande plan för hur mark och vatten ska användas i framtiden. Den beskriver kommunens långsiktiga inriktning för:

• var det kan byggas bostäder och verksamheter
• vilka områden som ska bevaras för natur, friluftsliv och kulturmiljö
• hur trafiken kan utvecklas
• hur kommunen ska växa hållbart

Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, men den vägleder alla framtida beslut om markanvändning och detaljplaner.

Ett tillägg till översiktsplan görs när kommunen behöver komplettera eller förtydliga översiktsplanen inom ett särskilt område eller tema, utan att ta fram en helt ny plan. Det kan handla om exempelvis:

• ett nytt utvecklingsområde
• en ny väg eller större infrastruktur
• frågor om klimat, vatten eller grönstruktur
• fördjupningar för en specifik plats

Ett tillägg har samma status som översiktsplanen: det är vägledande men inte bindande, och anger kommunens viljeinriktning.

Ett samverkansavtal reglerar hur två eller flera parter ska arbeta tillsammans i ett gemensamt projekt.

Ett medfinansieringsavtal reglerar hur kostnader som krävs för ett område ska fördelas mellan parterna.