Samhällsbyggnadskontoret fick den 12 januari 2016 uppdrag av kommunstyrelsen att upprätta ett program för bostäder med mera i Björnekulla.

Samhällsbyggnadskontoret fick den 12 januari 2016 uppdrag av kommunstyrelsen att upprätta ett program för bostäder med mera i Björnekulla. Syftet är att Björnekulla ska bli en ny stadsdel med bostäder, service och arbetsplatser som är en integrerad del av södra Partille centrum. Programmets inriktning vad gäller markanvändningen har inte stöd i gällande översiktsplan, ÖP 05. Planprogrammet ska utreda de övergripande planeringsförutsättningarna och ge gemensamma riktlinjer för kommande detaljplaner.

Programområdet

Området är centralt beläget med ett avstånd till Partille centrum om cirka 500 meter. Pro­gramområdet omfattar Björnekulla, området väster om Landvettervägen samt delar av marken längs med Landvettervägens östra sida. Totalt omfattar programområdet cirka 50 hektar som till stor del utgörs av kuperad lövskog. Från cirkulationsplatsen vid Landvetter­vägen leder vägen Björnekullaliden in i området, utmed vägen finns sju äldre enbostads­hus. 

Olika ägare av marken

Kommunen äger en mindre del av marken inom området, inom fastigheterna Partille 1:1, 3:81, 3:86 och 4:109. Det finns sju enskilt ägda fastigheter. Därutöver äger Bygg-Göta Göteborg AB, Stena Fastigheter Göteborg AB, Ernst Rosén AB, Partillebo AB huvuddelen av marken inom planområdet.

Programarbetet

Viktiga frågor i programarbetet är bland annat möjligheten till ny bebyggelse intill Land­vettervägens bägge sidor, områdets koppling till Partille centrum för att bli en del av cen­trala Partille, identifiering av områden som kan bebyggas respektive bevaras som natur­mark. Som grund för programmet finns ett mål- och visionsdokument.

Riktlinjer för kommande detaljplaner

Programmets förslag till utbyggnad ska ge riktlinjer för kommande detaljplaner och redo­visa den övergripande strukturen för området vad gäller bebyggelse, gång- och cykelstråk, biltrafik, kollektivtrafik, dagvatten samt se till behov av teknisk utbyggnad och service mm.

700-1000 bostäder i olika bostadsformer

Programmets inrikt­ning är att pröva 700-1000 bostäder i olika bostadsformer. I strategiska lägen prövas ser­vice, verksamheter och lokaler. Under programarbetet avses utredningar och studier tas fram för hela området, med hänsyn till geoteknik, buller, dagvatten, rekreations- och naturvärden mm. Därutöver avses volym­studier, sociala konsekvensanalyser och dialogträffar genomföras.

 

Illustration: Planprocessen

Så funkar planprocessen – steg för steg

1. Planuppdrag

Planarbetet startas när kommunstyrelsen fattat beslut om planuppdrag. Har du som privatperson eller företag en idé kring byggande som kräver att en ny detaljplan upprättas kan du ansöka om planbesked

2. Planprogram

Efter beslut om planuppdrag startar planprocessen. Som ett första steg upprättas i vissa fall ett planprogram som övergripande studerar planområdet och dess sammanhang. Kommunen gör bedömningen om planprogram ska göras. Planprogrammet skickas efter politiskt beslut om programsamråd till berörda sakägare och olika remissinstanser som får möjlighet att yttra sig skriftligt under en begränsad tid. Efter programsamrådet upprättas en programsamrådsredogörelse där kommunen svarar på de synpunkter som kommit in.

3. Samråd

I nästa steg av planprocessen arbetas ett förslag till detaljplan med samrådshandlingar fram. Nödvändiga utredningar görs. Samrådshandlingarna skickas efter politiskt beslut om samråd till berörda sakägare och olika remissinstanser som får möjlighet att yttra sig skriftligt under en begränsad tid. Vid utökat förfarande skall en kungörelse publiceras innan samråd. Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse där kommunen svarar på de synpunkter som kommit in. I standardförfarandet kan kommunen välja att inte upprätta någon samrådsredogörelse utan istället redovisa samrådet senare, i granskningsutlåtandet.

4. Granskning

Synpunkterna som kommit in under samrådet kan leda till ändringar av planförslaget. Granskningshandlingar arbetas nu fram och samrådsredogörelsen blir en del av dessa. Eventuella kompletteringar av utredningar kan göras under granskningsskedet. Granskningshandlingarna ställs ut för granskning efter politiskt beslut och berörda sakägare och remissinstanser får möjlighet för att återigen yttra sig under en begränsad tid. Efter granskningen upprättas ett granskningsutlåtande där kommunen svarar på de synpunkter som kommit in.

5. Antagande

Granskningsutlåtandet blir en del av antagandehandlingen. Mindre justeringar av planförslaget kan göras när antagandehandlingar upprättas. Detaljplanen antas därefter av kommunfullmäktige.

6. Överklagande och laga kraft

Kommunfullmäktiges beslut om att anta en detaljplan kan överklagas till mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Om du har rätt att överklaga beslutet får du beslutet och en så kallad besvärshänvisning skickat till dig. För att få överklaga beslutet ska du senast under granskningen ha lämnat skriftliga synpunkter på planförslaget.

Överklagande

Överklagandet ska ske inom tre veckor från det datum som antagandebeslutet anslagits på kommunens anslagstavla. Mark- och miljödomstolen beslutar om överklagandet avslås eller beviljas.

Laga kraft

Detaljplanen vinner laga kraft om planen inte överklagas eller om överklagandet avslås.