Vad klassas som en invasiv art?
Främmande arter är djur och växter som tagits ur sin naturliga miljö och spridits i världen av oss människor. Vissa arter är harmlösa i sin nya miljö, medan andra arter förökar sig snabbt och tränger undan det som naturligt lever och växer där. Arter som hotar den biologiska mångfalden klassas som invasiva främmande arter.
Om invasiva arter på Naturvårdsverkets webbplats.
EU:s förteckning över invasiva främmande arter.
I EU-förteckningen över invasiva främmande arter står vilka djur och växter som inte får introduceras i landet, spridas i naturen eller gynnas att bli fler. Det är också förbjudet att ha, sälja, byta och importera dessa arter.
Invasiva växarter som förekommer i Partille och länkar till information om arterna på Naturvårdsverkets webbplats:
Rapportera invasiva arter digitalt
För att förebygga spridning och få en uppdaterad bild av utbredningen av invasiva arter i Sverige, vill länsstyrelsen ha hjälp av allmänheten att rapportera in observationer av främmande arter till Sveriges Lantbruksuniversitets Artdatabank.
Om du hittar vad du misstänker är en invasiv eller främmande art på din tomt eller i naturen kan du rapportera in den direkt via din mobil. Bifoga gärna bilder.
Rapportera invasiv främmande arter till invasivaarter.nu.
Förhindra att lövplattmask sprids!
Lövplattmasken Obama Nungara har upptäckts i Sverige. Den sprids främst genom handel med jord och trädgårdsväxter och klassas som en invasiv art med stor skaderisk för natur och jordbruk. Agera snabbt vid fynd för att förhindra spridning! Klicka för att veta vad du ska göra.
Ansvar för att motverka spridning
Länsstyrelsen samordnar länets åtgärder mot de invasiva främmande arterna som finns listade i EU-förteckningen. Länsstyrelsen beslutar om åtgärder och ansvarar för att åtgärderna genomförs. Länsstyrelsen har därför rätt att bekämpa invasiva arter även på annans mark för att förhindra att de sprids.
Länk
Om invasiva arter på länsstyrelsens webbplats.
Fastighetsägares ansvar
I första hand är det dock fastighetsägare som ska vidta åtgärder för att bekämpa invasiva främmande arter.
Den som äger en fastighet har ett eget ansvar att vidta åtgärder om det finns EU-listade invasiva främmande arter vid den egna fastigheten. Landlevande ryggradsdjur och vattensköldpaddor är undantagna. Ansvaret gäller för alla som äger fastigheter, det vill säga:
- Privatpersoner i villa och radhus.
- Bostadsrättsföreningar och liknande.
- Kommersiella fastighetsägare.
- Kommunala fastighetsägare.
- Statliga fastighetsägare.
Kommunernas ansvar
Kommuner är ofta fastighetsägare till exempel för parker och allmänna ytor och är i den rollen ansvariga för att bekämpa invasiva främmande växter som finns med på EU-listan. Kommunen är också ansvarig för avfallshanteringen och har där en mycket viktig roll i att se till att avfallet från invasiva främmande växter hanteras på ett rätt sätt.
Motverka spridning av invasiva arter
Du kan bidra till minskad spridning av invasiva arter genom att följa råden i punktlistan nedanför:
- Undvik att så, plantera och köpa invasiva växtarter.
- Ta för vana att kontrollera nyinköpta växter för att upptäcka främmande arter på växten, dess rötter och i jorden. Kontrollera krukan eller tråget som växten levererats i.
- Ta inte med fröer och växter från utlandet som du planterar och flytta inte runt invasiva växter i din trädgård eller mellan olika delar av Sverige.
- Tvätta fiskeredskap och båtskrov innan du byter sjö för att motverka spridning av invasiva arter, bakterier och virus.
- Häll inte ut akvarievatten i sjöar och vattendrag och se till att exotiska husdjur inte rymmer.
Film av Naturvårdsverket om hantering av invasivt växtmaterial.
Hantering av invasivt växtmaterial
- Släng aldrig invasivt växtmaterial i komposten eller naturen. Det är olagligt och orsakar stor spridning.
- Lägg växtmaterial och jord runt invasiva växtarter i väl förslutna plastsäckar som du tar med till återvinningscentralen och frågar var du får slänga säckarna. På Öjersjö återvinningscentral i Partille sorteras sådant avfall som brännbart restavfall.
Film av Naturvårdsverket om hantering av invasivt växtmaterial.
Metodkatalog för bekämpning av invasiva växtarter
På Naturvårdsverkets webbplats finns en metodkatalog med mer information om metoder för bekämpning av invasiva växtarter och dess för- och nackdelar samt referenser till publicerad forskning. Välj en metod som är tillåten på den specifika platsen och som är effektiv utifrån syfte, plats, omgivande miljö, tidpunkt på året samt storlek och ålder på beståndet.
- Använd i första hand mekaniska bekämpningsmetoder.
- Undvik kemiska växtskyddsmedel så långt som möjligt.
Naturvårdsverkets metodkatalog för bekämpning invasiva växtarter.
Identifiera och rapportera
Rapportera fynd av jättebalsamin till Invasivaarter.nu.
Om arten jättebalsamin
Jättebalsamin är en ettårig ört som kan bli upp till 2,5 meter hög och blommar i juni och juli med stora rosa eller vita blommor. Frukterna spricker upp och slungar ut fröna, vilket bidrar till artens höga spridningsförmåga.
Hantering av jättebalsamin
Grundläggande råd vid bekämpning av jättebalsamin
Jättebalsamin har ingen långlivad fröbank och det är därmed möjligt att utrota bestånd på relativt kort tid. Det är dock lämpligt att upprepa åtgärder under minst två år för att säkerställa att inga frön gror året därpå. Jättebalsamin sprider sig lätt längs vattendrag. Därför är det viktigt att bekämpa bestånd i närheten av vattendrag.
- Slå växten tidigt på sommaren innan den blommar och sätter frö.
- Ta bort fröställningarna från området för att förhindra eftermognad.
- Besök samma område senare under växtsäsongen och följande år för att ta bort nya plantor.
- Var försiktig vid hantering av växten, frön och jordmassor som kan innehålla frön.
Läs mer om hantering av jättebalsamin på naturvårdsverkets webbplats.
Film av Naturvårdsverket om hantering av jättebalsamin.
Metodkatalog för bekämpning av invasiva växtarter
På Naturvårdsverkets webbplats finns en metodkatalog med mer information om metoder för bekämpning av invasiva växtarter och dess för- och nackdelar samt referenser till publicerad forskning. Välj en metod som är tillåten på den specifika platsen och som är effektiv utifrån syfte, plats, omgivande miljö, tidpunkt på året samt storlek och ålder på beståndet.
Använd i första hand mekaniska bekämpningsmetoder. Undvik kemiska växtskyddsmedel så långt som möjligt.
Naturvårdsverkets metodkatalog för bekämpning invasiva växtarter.
Hantering av växtmaterial
- Släng aldrig invasivt växtmaterial i komposten eller naturen. Det är olagligt och orsakar stor spridning.
- Ta hand om frön och alla avklippta växtdelar från jättebalsaminen, inklusive rötter och jord med rotdelar, och lägg materialet i väl förslutna sopsäckar och som du tar med till återvinningscentralen.
- Fråga på återvinningscentralen var du får slänga slutna påsar med växtavfall från invasiva arter. På Öjersjö återvinningscentral ska sådant avfall slängas i containern för brännbart.
Identifiera och rapportera
Rapportera fynd av jätteloka till Invasivaarter.nu.
Om arten jätteloka
Jätteloka härstammar från Kaukasus och Centralasien och har en stor rot som kan överleva flera år. Växten blommar från juli till augusti/september och producerar mellan 1 500 till 100 000 frön per säsong. Fröna kan överleva i marken och gro upp till 7 år, men de flesta gror eller dör inom två år. Växten Innehåller giftig växtsaft som i kombination med solljus kan orsaka kraftiga hudskador.
Hantering av jätteloka
Jätteloka är med på EU:s förteckning över invasiva arter, vilket innebär att markägare måste ta bort den om den finns på deras mark.
Så bekämpar du jätteloka
Grundläggande råd vid bekämpning av jätteloka
- Använd alltid skyddskläder och glasögon för att undvika hudskador från växtsaften.
- Ta bort fröställningar kontinuerligt under många år tills fröbanken i jorden är utarmad.
- Rotkapning och uppgrävning bör upprepas flera gånger per säsong.
- Kväv växten genom att täcka marken på våren.
Läs mer om hantering av jätteloka på Naturvårdsverkets webbplats.
Film av Naturvårdsverket om hantering av jätteloka.
Metodkatalog för bekämpning av jätteloka
På Naturvårdsverkets webbplats finns en metodkatalog med mer information om metoder för bekämpning av invasiva växtarter och dess för- och nackdelar samt referenser till publicerad forskning. Välj en metod som är tillåten på den specifika platsen och som är effektiv utifrån syfte, plats, omgivande miljö, tidpunkt på året samt storlek och ålder på beståndet.
Använd i första hand mekaniska bekämpningsmetoder. Undvik kemiska växtskyddsmedel så långt som möjligt.
Länk
Naturvårdsverkets metodkatalog för bekämpning invasiva växtarter.
Hantering av växtmaterial
- Hantera växtavfall och jord som kan innehålla frön så de inte sprids vidare.
- Släng aldrig invasivt växtmaterial i komposten eller naturen. Det är olagligt och orsakar stor spridning.
- Ta hand om alla avklippta växtdelar från jättelokan, inklusive rötter och jord med rotdelar, och lägg materialet i väl förslutna sopsäckar och som du tar med till återvinningscentralen.
- Fråga på återvinningscentralen var du får slänga slutna påsar med växtavfall från invasiva arter. På Öjersjö återvinningscentral ska sådant avfall slängas i containern för brännbart restavfall.
Identifiera och rapportera
Rapportera fynd av parkslide till Invasivaarter.nu.
Om arten parkslide
Parkslide är en seglivad växt med mycket stor spridningskraft och kan snabbt ta över stora områden och tränga ut andra arter. Den är ett stort problem i trädgårdar och infrastruktur och är mycket svår att bekämpa.
Parkslide förväxlas ibland med sin släkting jätteslide. Dessutom finns en hybridart som kallas hybridslide.
Hantering av parkslide
Naturvårdsverket rekommenderar att man avstår från att bekämpa parkslide om den inte verkar sprida sig eller inte är ett problem för dig som har den på din mark. Håll istället växten under uppsikt och hindra den från att sprida sig. Tips för att hålla parkslide under uppsikt:
- Klipp ner den en bit, lämna sista delen nedtill för att inte störa rötterna och stimulera dem att skjuta nya skott.
- Ryck eller gräv inte upp växten, det stimulerar kvarvarande rötter att skjuta skott.
- Håll växten under uppsikt och markera ytterkanterna av beståndet för att notera eventuell spridning.
När ska parkslide bekämpas?
- Vid ombyggnad eller anläggning av trädgård på din tomt.
- Om den börjar sprida sig till grannen eller närma sig ett vattendrag eller en sjö.
Grundläggande råd vid bekämpning av parkslide
- Gräv upp hela växten inklusive rötterna.
- Upprepa bekämpningen regelbundet för att förhindra återväxt.
Bekämpa inte parkslide under:
- Blomningstiden (juli-september) eftersom det kan sprida frön och förvärra problemet.
- Regnperioder för att undvika spridning av rotfragment via vatten.
Läs mer om hantering av parkslide på naturvårdsverkets webbplats.
Film av Naturvårdsverket om hantering av parkslide.
Metodkatalog för bekämpning av invasiva växtarter
På Naturvårdsverkets webbplats finns en metodkatalog med mer information om metoder för bekämpning av invasiva växtarter och dess för- och nackdelar samt referenser till publicerad forskning. Välj en metod som är tillåten på den specifika platsen och som är effektiv utifrån syfte, plats, omgivande miljö, tidpunkt på året samt storlek och ålder på beståndet.
Använd i första hand mekaniska bekämpningsmetoder.
Naturvårdsverkets metodkatalog för bekämpning invasiva växtarter.
Hantering av växtmaterial
- Släng aldrig invasivt växtmaterial i komposten eller naturen. Det är olagligt och orsakar stor spridning.
- Ta hand om alla avklippta växtdelar från parksliden, inklusive rötter och jord med rotdelar, och lägg materialet i väl förslutna sopsäckar och som du tar med till återvinningscentralen.
- Fråga på återvinningscentralen var du får slänga slutna påsar med växtavfall från invasiva arter. På Öjersjö återvinningscentral ska sådant avfall slängas i containern för brännbart.
Strategi mot parkslide i Partille
Parkslide är en aggressiv invasiv växtart som finns i Partille. Växten kommer ursprungligen från Asien och gynnas av varmare klimat.
Parkslide är mycket svårbekämpad och tyvärr finns det ingen jätteeffektiv metod att få bort den. Partille kommun testar en miljövänlig hetvattenbehandling som bekämpningsmetod mot parkslide och arbetar med att ta fram riktlinjer för hur kommunen ska hantera växtarten i parker och andra allmänna grönytor i Partille.
Senast uppdaterad: 11 april 2022