Skadedjur och ohyra kan innebära sanitära olägenheter och orsaka stor ekonomisk skadegörelse. Fastighetsägare är ansvariga för att förebygga, kontrollera och åtgärda problem med skadedjur och ohyra.

Vad är skadedjur och ohyra?

Skadedjur och ohyra kan orsaka sanitära olägenheter och göra stor skada.

Det finns dock ingen exakt definition av vilka djur som är skadedjur eller ohyra. Alla djur som kan innebära en skada på egendom, orsaka obehag eller vara en hälsorisk för människor kan upplevas som skadedjur eller ohyra. Till exempel mjölbaggar, ängrar, myror, silverfiskar, getingar, flugor, kackerlackor, möss, råttor, sorkar, lämlar och kråkor.

Vilda djur som rör sig i närheten av våra bostäder kan också räknas som skadedjur. Till exempel rådjur, grävlingar och förvildade katter kan också räknas som skadedjur.

Vägglöss

Förekomsten av vägglöss har ökat kraftigt under senare år. För att lyckas med en sanering av en bostad är det viktigt med samarbete mellan skadedjurssanerare, de boende och fastighetsägaren. Läs mer på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Vad kan jag göra mot skadedjur och ohyra?

Städning är en effektiv metod att förebygga skadedjur och ohyra. Genom att hålla rent i bostadsutrymmen och lagerlokaler undanröjer du födo- och äggläggningsplatser för många insektsarter.

Här nedan hittar du mer information om fastighetsägares och boendes ansvar att förebygga, kontrollera och att åtgärda problem med skadedjur och ohyra. Här finns även exempel på enkla åtgärder mot problem med råttor och skräniga fåglar.

Ansvar att förebygga, kontrollera och åtgärda

Fastighetsägare

Fastighetsägare

Miljöbalken 9 kap. 9 § anger att en bostad ska vara fri från skadedjur och ohyra. Det innebär att fastighetsägare har ansvar att förebygga, kontrollera och vid behov åtgärda förekomsten av skadedjur eller ohyra.

Fastighetsägaren ska även ha informerat boende vad som ska göras vid upptäckt av skadedjur.

Avtal med saneringsföretag

Information om vilket saneringsföretag som anlitas för att bekämpa skadedjur eller ohyra ska finnas i varje fastighet. Boende ska kunna kontakta företaget och anmäla behov av sanering utan att behöva gå via fastighetsägaren. 

Boende

Boende

Boende har ett ansvar att nyttja sin bostad på ett sätt så att skadedjur och ohyra inte kan spridas. Till exempel genom att förvara mat på rätt sätt, att informera fastighetsägaren när skadedjur upptäcks och att samarbeta vid saneringar.

Jordabalken (1970:994) och bostadsrättslagen (1991:614) reglerar vad som gäller i ansvar och skyldigheter mellan en fastighetsägare och vad som gäller för boende.

Vad gäller i villa eller radhus?

Äger du en villa eller ett radhus ansvarar du själv för att hålla skadedjur och ohyra borta. Ofta är en skadedjursförsäkring kopplad till din villa- och hemförsäkring. Kontakta alltid ditt försäkringsbolag innan du beställer sanering.

Vad gäller för hyresrätt?

Möbler eller andra föremål som du vet eller har anledning att misstänka är angripna av skadedjur eller ohyra får inte tas in i bostaden.

Oavsett hur skadedjuret eller ohyran kommit in i lägenheten är du som hyresgäst skyldig att informera hyresvärden så fort du upptäcker skadedjuret eller ohyran.

Hyresvärden ansvarar sedan för saneringen. Men om det är du som är ansvarig för att ohyra förekommer i bostaden, kan hyresvärden kräva ersättning för saneringskostnaderna. 

Vad gäller för bostadsrätt?

Du som bor i en bostadsrätt har ansvar för att det inte kommer in skadedjur eller ohyra i din lägenhet. Om det inte efterlevs, kan du själv få stå för saneringskostnaden.

Styrelsen är dock skyldig att vidta saneringsåtgärder om det gäller en bostadslägenhet som utgör en del av ett hus.

Råd och tips mot problem med råttor och fåglar

Problem med råttor

Råttor är framför allt ett storstadsproblem. Den goda förekomsten av sopor och annan mat gör att de kan föröka sig i stort antal. De tar sig lätt fram i rör och avloppssystem under marken. 

Kemikalieinspektionen om bekämpning av råttor och möss.

Vad kan jag göra för att råttorna inte ska trivas utomhus?

  • Ta bort träd och buskar längs husväggarna som ger råttorna skydd och döljer deras hål.
  • Sköt komposter och soptunnor så att de inte drar till sig råttor eller andra skadedjur.
  • När hushållskomposten töms, se över komposten och kontrollera att den är tät.
  • Tänk på att inte lägga matavfall i trädgårdskomposten.
  • Samla upp nedfallen frukt på hösten och lägg i hushållskomposten om sådan finns. Annars kan du lämna fallfrukten på Återvinningcentralen i Öjersjö. Där tas fallfrukten om hand för att bli biogas.
  • Lägg inte ut mat till småfåglar på sådant sätt att råttor och andra skadedjur lockas dit. Lägg aldrig fågelmat direkt på marken. Var noga med att hålla rent runt fågelbordet.

Vad kan jag göra för att slippa få in gnagare i huset?

  • Var noggrann med hur du förvarar livsmedel i förråd eller skjul.
  • Källarfönster måste vara hela.
  • Se till att dörrar, luckor och liknande sluter tätt.
  • Sätt finmaskiga nät för ventilationsgluggar och täta sprickor i grundmuren.
  • Rörgenomföringar tätas med betong eller stålplåt och galler på golvbrunnar ska finnas.

Var kan jag vända sig för att få hjälp?

  • Äger du en villa eller ett radhus ansvarar du själv för att hålla skadedjur borta. Kontakta ditt försäkringsbolag för att höra om en skadedjursförsäkring är kopplad till din villa- eller hemförsäkring. Företaget som har hand om skadedjursbekämpningen kan hjälpa till med sanering och förebyggande arbete mot råttproblem i framtiden.
  • Om du inte äger din bostad själv, vänd dig till fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen, som är ansvariga för att eventuella åtgärder vidtas.

Problem med fåglar

Tyvärr händer det att fåglar slår sig ner på platser där de upplevs som problem. Kommunen får ofta in klagomål från boende som tröttnat på måsar, skator och kajor som skränar och smutsar ner.

Att skjuta fåglarna är ingen långsiktig lösning. En mer effektiv åtgärd för att hindra fåglar från att återkomma till samma plats är att försvåra tillvaron för fåglarna. Till exempel genom att ta bort lättillgängliga boplatser och minska möjligheterna för dem att hitta föda i området.

Detta kan du göra:

  • Lägg inte ut mat till småfåglar på sådant sätt att måsar och andra skadedjur lockas dit.
  • Sköt komposter och soptunnor så att de inte drar till sig fåglar eller andra skadedjur.
  • Rensa tak och hängrännor från gamla bon och gör dem otillgängliga. Till exempel genom att spänna upp trådar.
  • Piggar kan också sättas på kanter och avsatser och hindrar fåglarna från att sätta sig eller bygga bo.
  • Det finns produkter som utgörs av en klibbig massa som man lägger ut i strängar och som gör att fåglarna tycker att det är obehagligt att sätta sig där.
  • Uvbulvaner eller rovfågelssiluetter kan sättas upp för att skrämma bort fåglar, men fungerar sällan bra mot kajor.
  • Ögonattrapper (runda skivor som ser ut som rovfågelsögon) kan också sättas upp för att skrämmas.
  • Ljudskrämmor sänder ut ljudet av en fågel i nöd, vilket leder till att fåglarna uppfattar platsen som otrygg. Det finns dock en risk att grannar störs av ljudet.

Var kan jag vända mig för att få hjälp?

  • Om du inte äger din bostad själv, vänd dig till fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen, som är ansvariga för att eventuella åtgärder vidtas.
  • Sök på ”fågelsäkring” eller ”skydd mot fåglar” på internet för att hitta företag som utför fågelsäkring av byggnader och annan information. Vissa byggfirmor kan också hjälpa till med förebyggande åtgärder på tak och fasader.