Skolgård på barnens villkor

Utgångspunkten togs ifrån kartläggningen om Skolgårdens sex kvaliteter och det blev tydligt att Vallhamra skola framförallt behövde mer naturkontakt och grönska samt platser för återhämtning och vila. Mattias Olsson arbetar på fritidshemmet och är ansvarig för rastverksamheten. Han utsågs som kontaktperson för skolan och samlade in åsikter från elever och kollegor inför den första planen.

Förslagen och tankarna landade i en plats för samling och utomhusundervisning, ytor för lugnare lek utan bollspel, gärna konstgräs och höjdskillnader samt utrymme för rollek med löst material.

Dessa diskuterades sedan vidare på möte på plats där fakta om material, säkerhetsföreskrifter, kostnader och möjlighet till återbruk lyftes fram. Foton från liknande tänkbara miljöer användes och en första skiss gjordes. Begagnat konstgräs från fotbollsplanen visade sig finnas bums och bygget startade. Ett flertal avstämningar hölls sedan på plats och barnen följde arbetet. Mathias kunde ha dialog med entreprenör och reda i frågetecken och möjligheter som kom fram under tiden. Utvecklingsledare från Utbildningsförvaltningen fungerade som samordnare i projektet.

Efter bara några månader kunde den nya delen invigas med korvgrillning, pompa och ståt. Redan samma vecka hölls sånguppvisning med hjälp av den nya "läktaren" och den lilla konstgräskullen täcktes med snö och blev en naturlig rutschkana. Buskarna som blir avgränsade växer sig större under våren och upprustningen gjorde att även sandlådan fick nytt liv som affär och bageri. En betongkvarleva blev en träramp som tjänar som raketuppskjutningsplatå eller prispall.

Mathias beskriver att han fått mer insikter om hur utvecklingen av skolgårdsmiljöer går till och lättare att hitta rätt kontaktvägar. Hans roll har varit att förankra arbetet bland skolans personal och vara länken mellan entreprenören och verksamheten och han har kunnat stämma av kontinuerligt under arbetets gång. Att kunna förklara för kollegor och elever att det finns regler om hur höga fallhöjder som får finnas, vilket material som man får använda och vilka träd som lämpar sig bäst har skapat förståelse när förslagen växt fram.

Samarbetet mellan flera funktioner är avgörande för att utveckla nya arbetssätt menar Juha som är områdesansvarig på Partillebo. Kontakten med skolan har varit viktig för att förstå behoven, och hur skolgården idag används genomtänkt som en lärmiljö i undervisningen. Det behövs en samordningsfunktion och även upphandlingskompetens. Projektet har varit lärorikt och vi tar med oss många delar i framtida processer. Att få se den nya delen av gården användas flitigt av barnen är härligt, och enligt tidigare erfarenheter minskar risken för skadegörelse när barnen är med i processen!

Arbetet med att utveckla elevers lärmiljöer utomhus med hälsa och lärande i centrum fortsätter. Lärare i fritidshem har på centrala träffar lärt sig mer om utomhuspedagogik och kan ta ansvar när det gäller att få med skolgårdskvaliteterna vid upprustning. Ett ramprogram för förskola att använda vid nybyggnation är på plats. Arbetssättet för att möjliggöra dialog och delaktighet i processen behöver nu spridas. ​

Framgångsfaktorer i arbetet:

• tydliga roller
• dialog
• avstämning på plats
• involvera pedagoger
• observera eleverna, få med barns perspektiv
• nyfikenhet på varandras kompetens
• foton på förslag/idéer

Tänk på:

• börja med behovet, utifrån skolgårdskvaliteterna
• säkerhet och regler
• begränsningar gällande material (tillgång, pris, hållbarhet)
• stäm av under arbetets gång, med möten på plats
• tydliga ekonomiska ramar