Att bryta långvarig skolfrånvaro

För Albin (som vi kallar honom i artikeln) hade skolfrånvaron pågått i fyra års tid. Stöd i form av arbetsterapeut, skolbyte och närvaroprojekt har provats. En komplicerad relation till skolan gjorde att inga rutiner för att komma till skolan fungerade. I mellanstadiet befann Albin sig hemma mesta tiden, men ändå med vissa kamratrelationer i den tillhörande klassen och med geografisk närhet till skolan.

Det beslutades att prova AV1-roboten som ett verktyg för att närma sig klassen. Albin fick bekanta sig med den och tyckte själv att den kunde vara hans “skol-jag”. Klassen förbereddes och alla var taggade på att prova. Med hjälp av insatsen kan eleven hemifrån styra roboten med en lärplatta så att hen kan se och höra vad som händer i klassrummet, och interagera med lärare och klasskamrater om så önskas. Det blir ett sätt att kunna ta del av skolsituationen utan att fysiskt vara på plats själv.

Förberedelserna är viktiga och det krävs att lektionerna planeras så att roboten/eleven verkligen kan vara delaktig. Att de andra eleverna är beredda och motiverade till interaktion kan också spela stor roll. Forskning visar att introduktionen kan vara avgörande, men också att en framgångsfaktor är att eleven kan delta på sina egna villkor.

Ett antal lektioner bestämdes med mentor, ämnen som kändes trygga och bekanta. Första lektionen anpassades särskilt så att det skulle vara smidigt att delta och innehöll grupparbete för att få social interaktion med en gång. Albin deltog på de lektioner som bestämdes fram till nästa lov.

Föräldrarna märker hemma att det är viktigt med robotens placering för att man ska känna sig delaktig på distans. Det kan vara svårt att urskilja var ljudet kommer ifrån och svårt att se om den är för långt bak. Detaljerna kan vara avgörande för känslan av delaktighet. För läraren kräver det extra planering och att undervisningen “övervakas” hemifrån kan kännas märkligt. Samtidigt upplevde lärare och elever det som spännande att ha en robot med i rummet.

Efter ledigheten fanns förstås en oro för om det skulle gå att fortsätta på samma positiva sätt, och närma sig skolan ytterligare. Samma schema gällde och första NO-lektionen för terminen handlade var superspännande. Så spännande att Albin stängde av uppkopplingen, tog på sig kläderna och sprang till skolan för att vara med. I klassrummet trodde läraren och klasskamraterna att anslutningen bröts och blev glatt överraskade när Albin klev in genom dörren.

Den spännande undervisningen fortsatte på plats. Specialpedagogen fanns nära och kunde möta upp och det blev en lyckad lektion. Efter detta första tillfälle har Albin varit på plats många gånger. Ibland deltar han via roboten, ibland i liten grupp i skolan, ibland i klassen. Det händer att Albin går till skolan och är med på rasten fysiskt bara, eller när det är utflykt. Han har fått en länk tillbaka till det sociala sammanhanget och hittat nya kompisrelationer.

I Partille finns sju aktiva robotar. Ibland blir de nyckeln för att hitta tillbaka till skolan, som för Albin. Ibland fungerar de inte alls som ett verktyg att närma sig undervisning.

Läs mer om AV1-robotar på deras hemsida och ta del av en sammanställning av forskning som utförts:

https://www.noisolation.com/se/av1?__lang=%E2%9C%AA.

https://app-eu1.hubspot.com/documents/3408150/view/667331865?accessId=bc083e.

Kontaktuppgifter

Frida Lindén, utvecklingsledare i Partille kommun, e-post: frida.linden@partille.se.