När du ska starta, utöka eller ändra en verksamhet som regleras i lag, måste du anmäla eller söka tilltånd för verksamheten av kommunen och ibland även av andra myndigheter. Här kan du läsa mer om anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter, kommunens tillsyn och om ditt ansvar som företagare att kontrollera din verksamhet.

Var ute i god tid!

Var ute i god tid när du ska anmäla eller söka tillstånd för en verksamhet. Handläggningen av ett ärende kan ta olika lång tid. Handläggningstid är den tid det tar för kommunens handläggare att fatta ett beslut i ett ärende efter det att ärendet bedömts vara komplett. Tänk även på att om du planerar att ändra din verksamhet eller ta över en befintlig verksamhet så behöver du ofta göra en ny anmälan och söka tillstånd på nytt.

Kommunen gör tillsyn

Kommunen är tillsynsmyndighet för flertalet anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter. Det innebär att vi gör regelbunden tillsyn av verksamheterna för att se till att lagar och regler efterlevs. Kommunen gör även tillsyn hos verksamheter som inte är anmälnings- eller tillståndspliktiga men som regleras i lag. Syftet med tillsynen är att garantera invånarna god hälsa och bra miljö. Tillsynen är även ett stöd till dig som verksamhetsutövare och kommunen kan ge dig råd hur du kan uppfylla de krav som ställs.

Avgifter för anmälan, tillstånd och tillsyn

Vi tar ut avgifter för anmälan av, tillstånd för och tillsyn av verksamheter. Avgifterna varierar beroende på vilken verksamhet det gäller och vilka lagar den styrs av. Ta del av beslutade taxor i Partille kommun här:

Viktigt med egenkontrollprogram

Den som bedriver en verksamhet eller utför åtgärder som kan innebära en påverkan på människors hälsa eller miljön måste bedriva kontinuerlig egenkontroll av verksamheten. Kravet gäller så snart en verksamhet eller åtgärd omfattas av miljöbalken och omfattar därmed både tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter och verksamheter som du inte behöver anmäla eller söka tillstånd för. Med väl fungerande rutiner har du bra förutsättningar att upptäcka fel på utrustning eller felaktig hantering innan en allvarlig skada inträffar. Egenkontrollprogrammet ska innehålla uppgifter om ansvar och rutiner för hantering av olika risker inom verksamheten.  Programmet ska vara skriftligt så att all personal kan ta del av arbetet. Det ska även finnas tillgängligt när kommunen gör tillsyn. Om du bedriver en så kallad anmälningspliktig verksamhet gäller mer preciserade regler enligt egenkontrollförordningen. Ta gärna även del av Naturvårdsverkets handbok för egenkontroll och Folkhälsomyndighetens Vägledning av egenkontroll enligt miljöbalken.

Anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter

Använda kommunal mark & offentliga platser

Upplåtelse av kommunal mark & offentliga platser för verksamhet

Många platser där du kan röra dig utomhus i kommunen är offentliga platser. Till exempel trottoarer, torg och parker. För att använda en offentlig plats för olika kommersiella aktiviteter och verksamheter krävs ett tillstånd enligt ordningslagen. Tillståndsgivande myndighet är Polisen. Exempel på verksamheter som kräver tillstånd i enlighet med ordningslagen är:

  • Uteservering
  • Gatu- & torghandel på andra offentliga platser än dem som kommunen upplåter åt torgförsäljning.
  • Placering av container, byggsäck eller byggnadsställning 
  • Placering av skylt, bord eller scen
  • Störande buller

Ansökan skickas till Polisen som granskar ansökan innan de inhämtar yttrande från kommunen. Om kommunen tillstyrker ansökan utfärdar polisen tillstånd.

Rådgör med kommunen innan du söker tillstånd

Då kommunen har rätt att yttra sig innan polisen utfärdar tillstånd och då kommunen ofta äger marken som ansökan avser, kan det vara bra om du talar med kommunens handläggare av markupplåtelser för att få ett förhandsbesked om hur vi ser på den verksamhet som ansökan avser. Läs gärna även kommunens ordningsföreskrifter. Du kan även behöva söka fler tillstånd från kommunen för din verksamhet och få information om detta. Till exempel behöver du söka tillstånd från vår miljöenhet för att få sälja och servera livsmedel eller alkohol.

Avgifter för tillstånd & upplåtelse

För tillstånd enligt ordningslagen tar Polisen ut en administrativ avgift. Vidare har kommunen rätt att ta ut avgifter för upplåtelse av offentlig plats. Vår trafikenhet har ansvar för gällande taxor. Kontakta dem genom genom Partille kundcenter.

Markanvändning vid tävlingar

För att få hålla en tävling på kommunens mark måste du söka tillstånd och få godkänt från samhällsbyggnadskontoret. Ansökan ska vara planavdelningen tillhanda minst tre månader innan eventuella annonser om arrangemanget publiceras. Partille kommun rekommenderar att man inte annonserar innan man tecknat avtal med Partille kommun. Den som väljer att frångå detta gör så med vetskapen om att kommunen kan komma att ändra förutsättningarna för arrangemanget.

Anmäl arrangemang

Anmäl arrangemang via e-tjänst

Anmäl arrangemang med hjälp av utskrivningsbar blankett

Avgifter för markanvändning

För användning av kommunens mark har kommunen rätt att ta ut en avgift. Hur stor avgiften är beror på var marken ligger och arrangemangets omfattning. För mer information om avgifter kontakta planavdelningen på samhällsbyggnadskontoret genom Partille kundcenter.

Blästring inom Partille kommun

Om en verksamhet eller fastighetsägare utför blästringsarbete som omfattar en yta av mer än 500 kvadratmeter krävs en anmälan till bygg- och miljönämnden, enligt kap 16  miljöprövningsförordningen (2013:251) . Anmälan ska lämnas in minst 6 veckor innan arbetet påbörjas. Anmälan av blästring inom Partille kommun. Blanketten går även att hämta hos miljöenheten i Partille kommunshus. Miljöenheten tar ut en handläggningsavgift, fastställd av kommunfullmäktige, på 870 kr/timme. 

Miljöfarliga ämnen kan frigöras

Vid blästring utomhus är det viktigt att tänka på att miljön kan skadas och att människor kan bli störda. Den miljö-påverkan som uppkommer är utsläpp av stoft till luft, utsläpp av förorenat vatten till vattendrag eller dagvattenledning, buller, farligt avfall och resursförbrukning. Blästermedlet och det material som tas bort kan innehålla ämnen som är skadliga för människors hälsa och miljö.

Vad innehåller blästermedlet?

Entreprenören/verksamhetsutövaren är skyldig att känna till vad blästermedlet innehåller samt om det material som blästras bort innehåller några miljöfarliga ämnen som arsenik, bly, kadmium, krom, PCB, tenn eller andra ämnen. Se därför till att få tillräcklig information från leverantören av blästermedlet, till exempel ett säkerhetsdatablad och tillräcklig information från beställaren om innehållet i materialet som ska blästras bort.

Analysera materialet som ska blästras

Om det saknas information om materialet som ska blästras bort innehåller miljöfarliga ämnen, ska en analys göras före blästring. Det kan också vara nödvändigt med ett laktest för att avgöra om de skadliga ämnena binds till materialet eller lätt lakas ut och följer med vattnet. Om avfallet klassas som farligt avfall ska entreprenören förvissa sig om att transportören har tillstånd att köra farligt avfall.

Arbeta nära vattenskyddsområde? Om det blästrade objektet ligger inom vattenskyddsområde gäller särskilda bestämmelser. Ange detta i din anmälan och kontakta miljöenheten för närmare information.

Minimera störningarna

Försök att i största möjliga mån minska de eventuella störningar som uppkommer vid arbetet genom att vidta åtgärder, som inkapsling av objektet med plast eller liknande, som minskar buller och spridning stoft. Reglering av arbetstiderna minskar också störningen för eventuella närboende.

Vad följer med vattnet?

Kommunen ställer krav på det vatten som släpps ut på dagvattennätet. Innehåller vattnet ämnen som är skadliga för människors hälsa eller miljön, till exempel färgflagor, ska dessa tas om hand. Detta kan göras med rening av vatten genom filtrering innan det släpps ut till mark, vattendrag eller dagvatten.

Om blästermaterial följer med vattnet till dagvattennätet, ska dagvattenbrunnar slamsugas när arbetet är klart. Vid arbetets start och slut, eller vid frågor, ska kommunens VA-avdelning kontaktas via kundcenter för att avgöra om slamsugning av dagvattenbrunn är nödvändig.

Brandskyddskontroll

Brandskyddskontroll

Brandskyddskontroll är en form av tillsyn som innebär kontroll av den tekniska statusen av eldstäder och imkanaler i storkök. Räddningstjänsten Storgöteborg ansvarar för och utför brandskyddskontroller i Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerum. Kontrollen syftar till att upptäcka eventuella fel och brister på anläggningen så att skador på människor, egendom och miljö kan undvikas. Läs mer på Räddningstjänsten Storgöteborgs webbplats. Läs gärna även Räddningstjänsten Storgöteborgs råd och anvisningar till organisationer och verksamheter om brandskydd inom olika områden.

Du har ansvar för brandskydd

Ansvaret för brandskyddet ligger hos den enskilde, både privatpersoner och företag. Det innebär att du ska vidta åtgärder för att förhindra att det börjar brinna och brinna och du måste ha rutiner för vad du ska göra om olyckan är framme. Följande kontrollers vid en brandskyddskontroll:

  • Sotbildning och beläggningar
  • Skador eller förändringar av det tekniska utförandet
  • Temperatur
  • Tryckförhållanden
  • Drift och skötsel

Hur ofta ska din anläggning kontrolleras?

Imkanler i restauranger eller andra större kök ska kontrolleras med två års intervall. Hur ofta andra anläggningar ska kontrolleras kan du läsa mer om på Räddningstjänsten Storgöteborgs webbplats.

Avgifter för brandskyddskontroll

Räddningstjänsten i Storgöteborg tar ut avgifter för genomförd brandskyddskontroll. Taxorna varierar beroende på vilken typ av anläggning det rör sig om. Här hittar du gällande taxa för brandskyddskontroll. 

Buller från industrier & verksamheter

Buller från industrier & verksamheter

Industrier och andra verksamheter kan orsaka en del störande ljud. Det finns därför riktvärden som anger hur mycket det får bullra utanför verksamheten. Riktvärdena för industri- och verksamhetsbuller gäller allt buller som kommer från verksamheten, både från processen eller annan bullrande hantering. Samma riktvärden används också vid bullerstörning bland annat från värmepumpar och ventilationsaggregat utomhus. 

Riktvärden för buller

Riktvärdena nedan gäller buller från industrier och verksamheter.

Utbildningslokaler

  • Dag, klockan 7-18, 50 dB(A) ekvivalentnivå 
  • Kväll, klockan 18-22 samt sön- och helgdag klockan 7-18, 50 dB(A) ekvivalentnivå 
  • Natt, klockan 22-6, 50 dB(A) ekvivalentnivå 

Utomhus, till exempel vid bostäder och vårdlokaler

  • Dag, klockan 7-18, 50 dB(A) ekvivalentnivå
  • Kväll, klockan 18-22 samt sön- och helgdag klockan 7-18, 45 dB(A) ekvivalentnivå
  • Natt, klockan 22-6, 40 dB(A) ekvivalentnivå och 55 dB(A) maxnivå 

Områden med fritidsbebyggelse eller rörligt friluftsliv

  • Motsvarande riktvärden är 10 dB(A) lägre dagtid samt på kvällar och helger.
  • Riktvärdet nattetid ligger 5dB(A) lägre både för max- och ekvivalentnivån. 

Riktvärden för fler verksamheter

Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden för fler verksamheter, bland annat buller från byggarbetsplatser, trafik, skjutbanor och motorbanor. Du hittar gällande riktvärden på Naturvårdsverkets webbplats.

Åtgärder för att dämpa bullernivåer

Privatpersoner som störs av buller kan anmäla industrier och verksamheter till kommunens miljöenhet. Om det finns skäl för det kan både fastighetsägare och verksamhetsägare kan behöva vidta åtgärder för att dämpa bullernivåerna. De kan också behöva utföra och betala för bullermätningar och andra utredningar. För mer information kontakta kommunens miljöenhet genom Partille kundcenter. 

Bygganmälan & bygglov

Vill du bygga nytt? Då ska du vända dig till oss för att göra en bygganmälan eller söka bygglov. Det finns också sådant du får göra utan att kontakta oss. Här får du koll på vad som gäller.

Djurskydd & djurhållning

Djurskydd

Djur ska behandlas väl och skyddas mot sjukdomar och onödigt lidande. Djur ska även ha möjlighet till ett så naturligt liv som möjligt enligt djurskyddslagen.  Lagen innehåller bestämmelser om hur djur ska hållas och skötas och gäller för djur som hålls i fångenskap, till exempel lantbruksdjur, sällskapsdjur, tävlingsdjur, djurparksdjur och försöksdjur. Kompletterande bestämmelser finns i djurskyddsförordningen. Jordbruksverket har det övergripande ansvaret för att upprätthålla och utveckla djurskyddet i Sverige. Den operativa djurskyddskontrollen på regional och lokal nivå sköts av länsstyrelsen som utför djurskyddskontroller för att se till att djuren har det så bra som möjligt.

Djurhållning

Du som håller nötkreatur, grisar, får, getter eller fjäderfä på en plats ska anmäla produktionsplats för djurhållningen till Jordbruksverket. Länk till anmälan produktionsplats för djurhållning. Om du ska sälja livsmedel ska du registrera dig som primärproducent via Livsmedelsverket, om livsmedelsproduktionen avser: slaktdjur, ägg, mjölk, grönsaker eller foderproduktion. Länk till mer information om och registrering av primärproduktion.

Stor djurhållning

Enligt miljöbalken och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd klassas jordbruk med djurhållning som miljöfarlig verksamhet. Det beror bland annat på att många djur producerar mycket gödsel som kan påverka miljön. Om du har många djur kan du därför behöva anmäla det till kommunen och behöva tillstånd från länsstyrelsen. En beräkning av antalet djurenheter används för att bestämma om ett företag är anmälnings- eller tillståndspliktigt enligt miljöbalken. Räkna ut hur många djurenheter du har här.

Ekologisk djurhållning

Särskilda villkor gäller för ekologisk djurhållning. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats.

Sök tillstånd för djurhållning

Om ett jordbruk stadigvarande har mer än 100 djurenheter ska verksamheten anmälas till kommunen, och om antalet djurenheter är fler än 200 krävs tillstånd från länsstyrelsen. Länk till ansökan om tillstånd för djurhållning  Länsstyrelsen ger bland annat  även tillstånd för verksamheter som hund- och kattdagis och ridskolor. Myndigheten förprövar även nybyggen och ombyggen av djurstallar. Läs mer om djurhållning på länsstyrelsens webbplats.

Lagring av gödsel

För dig som har djur finns bestämmelser för hur gödsel ska lagras och vad som är tillräcklig lagringskapacitet. Här kan du läsa mer om regler och riktlinjer för lagring av stallgödsel på Jordbruksverkets webbplats. Läs även mer om regler för växtnäring och stallgödsel på Länsstyrelsens webbplats.

Hygienregler för djurhållare

Du som har besöksverksamhet där människor kan ha direkt kontakt med djur ska följa både reglerna för besöksverksamhet och de allmänna hygienreglerna för djurhållare.

Farligt avfall på företag

Farligt avfall på företag

Med avfall avses varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med, avser att göra sig av med eller är skyldig att göra sig av. Farligt avfall är enkelt uttryckt avfall som innehåller ämnen som är farliga för människors hälsa och miljön. Ämnena kan vara frätande, giftiga eller cancerogena. Exempel på farligt avfall är spillolja, lösningsmedel, bly- och kadmiumbatterier, fotokemikalier, bekämpningsmedel och lysrör. Även el-avfall som innehåller farliga komponenter som PCB, kvicksilver, bromerade flamskyddsmedel, radioaktiva isotoper eller freoner är farligt avfall. Särskilda regler för företag Det finns särskilda regler för hur ditt företag och verksamhetsutövare ska sortera, dokumentera och transportera farligt avfall så att människor och miljö inte kommer till skada. Bestämmelser om hur farligt avfall ska hanteras hittar du i miljöbalkens avfallsförordning (SFS 2011:927) . I förordningens bilaga kan du även se vad som klassas som farligt avfall. En sammanställning över samtliga lagar och regler inom avfallsområdet finner du på Naturvårdsverkets webbplats. 

Farligt avfall-bilen är bara till för hushåll

Ditt företag får inte lämna farligt avfall till Farligt avfall-bilen. Dessa insamlingssystem är enbart till för hushållen.

Så förvarar du farligt avfall

Farligt avfall får inte blandas med övrigt avfall och det ska förvaras så att det inte kan skada människors hälsa eller förorena miljön, helst i ett utrymme som går att låsa. Giftklassade ämnen och produkter måste alltid hållas inlåsta. Oftast krävs att det farliga avfallet förvaras inomhus eller under tak, på tätt underlag, inom invallning eller i ett avloppslöst utrymme. Du har ansvar att se till att farligt avfall inte kan läcka ut och förorena dag- och spillvattenbrunnar eller förorena mark. Du måste även kunna ta om hand och samla upp eventuellt spill eller utsläpp med hjälp av lämpliga redskap och material att suga upp utsläppet med.

Så transporterar du farligt avfall

Transport av mindre mängder farligt avfall kan ske i egen regi, men du måste göra en anmälan till länsstyrelsen. I alla andra fall måste farligt avfall hämtas av en transportör som har tillstånd från länsstyrelsen att köra farligt avfall. Här kan du läsa vilka företag som har tillstånd till transport av farligt avfall i Västra Götalands län. Som företagare har du även ansvar att kontrollera att det farliga avfallet alltid går till en mottagare med tillstånd för mellanlagring eller behandling av farligt avfall. Sök efter rätt återvinningsföretag för ditt farliga avfall via Gula sidorna eller Hitta.se.

Dokumentera hanteringen av farligt avfall

Du har också ansvar för att dokumentera hantering och transporter av farligt avfall från ditt företag eller verksamhet. Ett transportdokument med uppgifter om avfallsslag, avfallsmängd samt vem som är lämnare och vem som är mottagare ska upprättas inför varje transport av farligt avfall och följa själva transporten. Du ska föra journal över avfallsslag, mängder och mottagare. Anteckningarna ska sparas i minst ett år och på begäran visas upp när kommunen eller länsstyrelsen gör tillsyn.

Fastighetsägares ansvar för människors hälsa & miljö

Fastighetsägares egenkontroll

Som fastighetsägare ansvarar du för att fastigheten fungerar som den ska och måste enligt miljöbalken ha ett egenkontrollprogram för att kunna förebygga och åtgärda händelser som kan påverka människors hälsa eller miljön. Till exempel buller, fukt och mögel, legionärssjuka, radon, skadedjur och ohyra, störande lukt, avfall, temperatur och drag samt ventilation. Läs mer om fastighetsägares kontrollansvar på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Kraven på egenkontrollprogram omfattar fastighetsägare som upplåter bostäder åt andra. Till exempel fastighetsägare till flerbostadshus och bostadsrättsföreningar med bostadsrätter, men även dig som hyr ut ditt hus eller ett rum till någon.

Gör regelbundna kontroller

Egenkontrollen är ditt eget kvalitetssystem. Genom en god egenkontroll med fungerande, tydliga rutiner och regelbundna kontroller har du bra förutsättningar att upptäcka fel och brister innan skada har uppstått. Det kan också bidra till att minimera kostnaderna vid oförutsägbara händelser eftersom du då vet vad som ska göras. Att regelbundet gå igenom din fastighet ger bättre framförhållning när det gäller stora kostnader som stambyte eller ombyggnation av ventilationssystem. Det kan vara extra viktigt för ett litet bostadsföretag eller en bostadsrättsförening med begränsad budget.

Dokumentera arbetet väl

Med en fungerande dokumentation är det lättare att bedöma det slitage och de risker som finns i fastigheten. En bra dokumentation underlättar också upplärningen av nyanställda och säkerställer att kunskapen om fastigheten stannar inom verksamheten. Dokumentationen är också ett bra sätt att kunna visa att du följer de krav som ställs enligt lag.

Kommunen är tillsynsmyndighet

För att kontrollera att du som fastighetsägare följer de regler som finns i miljöbalken och att du sköter din egenkontroll gör kommunens miljöenhet regelbundet tillsyn hos dig.

Avgifter för tillsyn

Vid tillsynsarbetet tar miljöenheten ut en avgift enligt gällande taxa inom miljöbalkens område.

Fastighetsägares ansvar för inventering & sanering av PCB

Fastighetsägares ansvar för inventering och sanering av PCB

PCB är ett samlingsnamn för cirka 200 mycket giftiga och svårnedbrytbara ämnen – så kallade polyklorerade bifenyler. När PCB kommit ut i miljön är det näst intill omöjligt att ta bort eller påverka halterna av ämnet som sprids vidare via näringskedjan och hotar hälsan både hos människor och djur genom att påverka vårt immunförsvar, nervsystem och vår fortplantningsförmåga.

Trots att all nyanvändning av PCB är förbjuden sedan 1978 fortsätter de giftiga ämnena att spridas till miljön bland annat genom bygg- och rivafall och annan utrustning. Spridningen måste stoppas vid källan och därför har du som fastighetsägare ansvar för inventering och sanering av PCB i dina fastigheter.

Regelverk kring hantering av PCB

Polyklorerade bifenyler har använts i allt från fogmassor, golvmassor, isolerrutor, kondensatorer och bottenfärg för båtar. För fogmassor och golvmassor finns krav på sanering eftersom ämnet avsöndras från massorna till luft och mark. Andra produkter och utrustning som innehåller PCB ska tydligt märkas upp.

Reglerna för att stoppa spridning av PCB finns i förordningen om PCB (2007:19) . För PCB-varor som är avfall finns bestämmelser även i avfallsförordningen  och förordningen om avfallsförbränning. Även miljöbalkens hänsynsregler är tillämpliga i flera fall.

Tidsbestämda saneringskrav i PCB-förordningen 

Förordningen om PCB innehåller regler för hur arbetet med att ta bort PCB i byggnader ska gå till. Det finns olika tidsgränser för när saneringen ska vara klar. Tidsgränserna är satta utifrån när husen byggdes och den uppmätta PCB-halten. Reglerna gäller för fastighetsägare, utom småhusägare.

Om du äger en byggnad eller anläggning där fogmassa eller halkskyddad golvmassa kan ha använts vid uppförande eller renovering under åren 1956-1973 ska du ha undersökt om det finns PCB-haltiga fog- och golvmassor i dem och redovisat det till kommunens miljöenhet. Har du inte undersökt det måste du kontakta oss omgående genom Partille kundcenter.

Detta gäller för fogmassor och golvmassa

Fogmassor och halkskyddad golvmassa som innehåller PCB i en halt över 500 ppm ska avlägsnas snarast, dock senast:

A. Den 30 juni 2014, om byggnaden eller anläggningen har uppförts eller renoverats någon gång under åren 1956-1969 och annat inte följer av nedanstående punkter  

B. Den 30 juni 2016, om:

  • massan finns i en industribyggnad som har uppförts eller renoverats någon gång under åren 1956-1973,
  • eller byggnaden eller anläggningen har uppförts eller renoverats någon gång under åren 1970-1973,
  • eller massan har använts inomhus
  • eller massan har använts i samband med renovering, ombyggnad eller rivning, om massan har använts för att ersätta en PCB-produkt som har avlägsnats efter utgången av 1998. 

C.  i samband med renovering, ombyggnad eller rivning, om massan har använts för att ersätta en PCB-produkt som har avlägsnats efter utgången av 1998.

Vad gäller fogar och halkskyddade golv med lägre halt PCB (50-500 ppm) ska dessa avlägsnas senast i samband med renovering, ombyggnad eller rivning.

Handlingsplan för sanering av PCB

Kommunen har ansvar för tillsyn över PCB i byggnader och hantering av PCB i utrustning. Som fastighetsägare har du ansvar att upprätta en handlingsplan för sanering av PCB i dina fastigheter. Fyll i handlingsplan för sanering av PCB.

Anmälan av sanering av PCB

För att få sanera PCB i din fastighet krävs beslut från kommunens miljöenhet. Ansök hos kommunen senast tre veckor innan du planerar att påbörja saneringen. Du får tillbaka ett beslut med krav på försiktighetsåtgärder som ska följas vid saneringen. Anmäl sanering av PCB.

Skicka in saneringsrapport

När saneringen är utförd ska du skicka en rapport till kommunens miljöenhet. Rapporten ska bland annat innehålla uppgifter om mängd sanerad PCB, godkänd transportör och godkänd mottagare inklusive dokument som styrker mottagandet.

Hanteras som farligt avfall

Bygg- och rivningsavfall som innehåller en PCB-produkt, exempelvis fogmassor och isolerrutor, är klassat som farligt avfall som ställer särskilda krav på avfallshantering och avfallstransportering. Läs mer under Avfall & återvinning på denna sida.

Förorenade områden

Förorenade områden

Vid nybyggnation, rivning eller grävarbeten händer det att man upptäcker att byggnader, mark, grundvatten eller vattenområde är förorenade. Det innebär att de innehåller skadliga ämnen som kan påverka människors hälsa och miljön. Upptäcker du att ett område är förorenat ska du genast kontakta kommunens miljöenhet.

Hur vet jag om en fastighet eller ett markområde är förorenat?

Innan du köper en fastighet, gör markarbeten eller avvecklar en verksamhet är det viktigt att du tar reda på om fastigheten eller marken är förorenad. Kommunens miljöenhet eller länsstyrelsen kan ha uppgifter om fastigheten eller marken tidigare bedömts som förorenad. Om uppgifter saknas kan du behöva göra en miljöteknisk undersökning.

Lika viktigt är det att du som driver en verksamhet vid eller på ett konstaterat eller misstänkt förorenat område undersöker detta. Till exempel för att minska risken för onödiga kostnader vid tillbyggnation, ombyggnation eller rivning.

Vilket ansvar du har som fastighetsägare kan du läsa mer om i broschyren "Att äga, köpa eller att sälja en förorenad fastighet - ditt ansvar." Länsstyrelsen i Västra Götaland har även en checklista för ansvariga och hur man undviker, förhindrar och åtgärdar förorenade byggnader, mark och vattenområden.

Anmäl markarbeten i förorenade områden

Om du vet eller misstänker att det finns föroreningar i ett område och ska utföra markarbeten måste du först göra en anmälan till kommunens miljöenhet. Vi gör då en bedömning av vad du behöver göra för att minska risken för påverkan på människors hälsa och miljön. För mer information kontakta Partille kundcenter.

Vem är ansvarig för att undersöka och sanera?

Den som orsakat föroreningen är i första hand ansvarig för att bekosta undersökning och sanering enligt miljöbalken (1998:808). I vissa fall kan även du som fastighetsägare bli ansvarig. Mer information om förorenade områden, ansvar och efterbehandling finns att läsa på länsstyrelsens och Naturvårdsverkets webbplats.

Mer information

Läs gärna mer i broschyren "Förorenad mark - syns inte men finns" utgiven av länsstyrelserna i Gotlands-, Västmanlands-, Södermanlands-, Stockholms-, Örebro- och Uppsala län. Och i broschyren "Ta kontroll över konstnaderna för föroreningar" av Länsstyrelsen i Jämtland.

Försäljning av folköl och tobak

Försäljning av folköl och tobak

För att få sälja eller servera folköl och tobak måste du skicka in en anmälan till kommunen innan verksamheten startar. Med din anmälan ska du även bifoga en kopia av ert egenkontrollprogram. Om ditt serveringsställe redan har ett serveringstillstånd för alkohol behöver du inte anmäla försäljning av folköl.

Anmälan om försäljning av folköl

Avanmälan av försäljning av folköl eller tobak

Anmälan om försäljning av tobaksvara

18-årsgräns vid försäljning

Du får bara sälja folköl och tobak till personer över 18 år. Med folköl menas öl med en alkoholhalt högre än 2,25 volymprocent upp till 3,5 volymprocent. Vid försäljning av tobak måste du även följa särskilda regler bland annat om marknadsföring och skyltning av varorna. Läs mer om regler, tillsyn och egenkontroll av försäljning av tobak och folköl på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Det är ditt ansvar att lagar och regler följs

Den som säljer folköl eller tobak måste utöva egen tillsyn över försäljningen. Det innebär att den ansvariga för butiken eller restaurangen ska ta fram ett egenkontrollprogram där det framgår hur ägaren och eventuell personal arbetar för att reglerna i alkohollagen  och tobakslagen följs. För att programmet ska vara ett bra stöd ska det beskriva hur man ska agera vid försäljning av folköl och tobak – inte bara att man gör det. Vid en tillsyn har kommunen och polisen rätt att läsa egenkontrollprogrammet som ska vara skriftligt och förvaras i butiken eller restaurangen. Ta gärna del av vårt förslag till egenkontrollprogram här.

Tillsyn i samverkan mellan kommunen och Polisen

Kommunen gör regelbundet tillsyn av verksamheter som har tillstånd att sälja folköl och tobak för att kontrollera att alkohollagen och tobakslagen följs. Vi ger också information och råd. Tillsynen sker i samverkan med Polisen.

Tillsynsavgift

Kommunen tar ut en tillsynsavgift för den som anmält detaljhandel av folköl och tobak enligt gällande taxa inom området för alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Tänk på att avanmäla försäljningen till kommunen om du upphör med detaljhandel av folköl och tobak. Annars riskerar du att få betala tillsynsavgift i onödan.

Försäljning av fyrverkerier

Försäljning av fyrverkerier

Att hantera fyrverkerier innebär vissa risker. Riskerna finns inte bara när de avfyras, utan även när de förvaras eller säljs. Det är därför viktigt att du som ska sälja fyrverkerier har god kännedom om vad du behöver göra för att förebygga de risker som kan uppstå. Just på grund av att det finns risker förknippade med hanteringen av fyrverkerier finns regler som styr hur hanteringen ska gå till. Läs gärna mer i broschyren Försäljning av fyrverkerier från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Tillstånd för handel och förvaring av fyrverkerier

För dig som ska sälja och förvara fyrverkerier krävs både försäljningstillstånd. Det ansöker du om Räddningstjänsten Storgöteborg. Försäljningstillståndet ska sitta väl synligt på försäljningsstället. Ofta behöver du även förvaringstillstånd för explosiva tillstånd. Det söker du också via Räddningstjänsten Storgöteborg.

Åldersgräns för att få köpa och hantera fyrverkerier

För att få köpa, inneha och använda fyrverkerier måste man vara 18 år.  Åldersgränsen finns för att minska risken för skador i samband med fyrverkerier eftersom minderåriga ofta är inblandade i den här typen av olyckor.

Tillstånd för att skjuta fyrverkerier kan behövas

Det kan krävas tillstånd från Polisen om fyrverkerier ska avfyras i tät bebyggelse och där större folkmassor befinner sig. Upplys gärna kunder om detta och läs mer om när tillstånd behövs och ansök på Polisens webbplats.

Försäljning av produkter innehållande sprängämnesprekursorer

Försäljning av produkter innehållande sprängämnesprekursorer

För att hindra olaglig tillverkning av sprängämnen har riksdagen beslutat om regler för produkter som innehåller vissa kemiska ämnen, så kallade sprängämnesprekursorer. Reglerna ställer högre krav på ekonomiska aktörer, så som tillverkare, importörer, distributörer, återförsäljare, att märka produkter innehållande sprängämnesprekursorer och även att rapportera misstänkt handel, betydande stölder och försvinnande av sådana produkter. Reglerna innebär även att det krävs särskilda tillstånd för privatpersoner för att få hantera produkter med sprängämnesprekursorer.

Vad är sprängämnesprekursorer?

Sprängämnesprekursorer är kemiska ämnen som kan finnas i vanliga konsumentprodukter, som vissa typer av mineralgödsel. Ämnena är i sig inte explosiva, men de kan användas för att tillverka sprängämnen.

Vilka regler gäller?

Privatpersoners köp, innehav och användning av produkter innehållande sprängämnesprekursorer omfattas av särskilda bestämmelser.

  • Det är att förbjudet sälja produkter till enskilda personer som innehåller över 40 viktprocent kaliumklorat, kaliumperklorat, natriumklorat och natriumperklorat.

Privatpersoner måste dessutom ha tillstånd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att förvärva, införa, inneha och använda produkter som innehåller:

  • Mer än 3 viktprocent salpetersyra (t.ex. etsningsmedel, betningsmedel, propplösare).
  • Mer än 12 viktprocent väteperoxid (t.ex. blekvätska, desinfektionsmedel, rengöringsmedel).
  • Mer än 30 viktprocent nitrometan (t.ex. bränsle för modellfarkoster).

Räkneexempel: Om en produkt väger 100 gram är 3 viktprocent lika med 3 gram, 12 viktprocent lika med 12 gram och 30 viktprocent lika med 30 gram.

Märkningskrav

För de sju ämnen och i de halter som nämns ovan, finns det krav på märkning om produkterna är avsedda att handhas av privatpersoner. Avsikten med märkningskravet är att upplysa om att dessa produkter omfattas av begränsningar. Enligt MSB bör märkningen formuleras enligt följande: ”Privatpersoners köp, innehav och användning omfattas av restriktioner.”

Återförsäljares ansvar

Det är återförsäljarens ansvar att vid försäljning kontrollera att privatpersoner har de tillstånd som krävs och att inte sälja förbjudna produkter till privatpersoner.

Rapporteringsskyldighet

Misstänkt handel, betydande försvinnanden och stölder av produkter innehållande följande kemikalier ska rapporteras till polisen:

  • Aceton
  • Aluminiumpulver
  • Ammoniumnitrat
  • Hexamin
  • Kalciumammoniumnitrat
  • Kalciumnitrat
  • Kaliumklorat
  • Kaliumnitrat
  • Kaliumperklorat
  • Magnesiumnitrat hexahydrat
  • Magnesiumpulver
  • Natriumklorat
  • Natriumnitrat
  • Natriumperklorat
  • Nitrometan
  • Salpetersyra
  • Svavelsyra
  • Väteperoxid

Kommunen har ansvar för tillsyn

Miljöenheten i Partille kommun har ansvar för tillsynen av hanteringen av sprängämnesprekursorer. Det innebär att vi kan granska att återförsäljare kontrollerar att privatpersoner har de tillstånd som krävs, att produkter som måste märkas är märkta och att rapporteringsskyldigheten följs.

Mer information

Reglerna för produkter som innehåller sprängämnesprekursorer har sin grund i en EU- förordning (98/2013) som kompletterats med lagen (2014:799) och förordningen (2014:880). Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) har bra information om sprängämnesprekursorer, på sin webbplats msb.se. Läs gärna även MSB:s folder ”Du kan göra skillnad!” – om ansvarsfull försäljning av kemiska produkter. Vid frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta miljöenheten i Partille kommun via kommunens kundcenter, telefon 031-792 10 00.

Hygieniska verksamheter

Yrkesmässigt hygieniska verksamheter

Med hygieniska verksamheter menas verksamheter som erbjuder olika kroppsliga behandlingar. Till exempel hårvård, massage, zonterapi, akupunktur, fotvård, hudvård, tatuering och piercing. En del av dessa verksamheter måste du enligt lag anmäla till kommunens miljöenhet. Andra verksamheter räcker det med att du upplyser miljöenheten om. Ta gärna del av Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet och läs även mer i myndighetens handbok Yrkesmässig hygienisk verksamhet – Piercing, tatuering, fotvård, massage med mera.

Anmälningspliktiga verksamheter

Verksamheter där det finns risk för blodsmitta är anmälningspliktiga enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Innan du ska starta eller ta över en sådan verksamhet är du tvungen att anmäla det till miljöenheten. Det gäller till exempel akupunktur, fotvård och pedikyr, tatuering och piercing – det vill säga verksamheter där stickande och skärande verktyg används så som skalpeller, akupunkturnålar eller piercing verktyg.

Verksamheter som du gärna får upplysa om

Driver du en verksamhet utan risk för blodsmitta behöver du inte anmäla verksamheten till miljöenheten. Det gäller till exempel hårvård, massage och skönhetsvård. Men då miljöenheten även har tillsynsansvar för dessa verksamheter är vi tacksamma om du tar kontakt med oss och upplyser oss om din verksamhet.

Så här anmäler du din verksamhet

Anmälan ska göras skriftligen senast sex veckor före start, ändring eller övertag av verksamhet. Miljöenheten bedömer både verksamheten och den föreslagna lokalen där verksamheten ska ske. Därför ska din anmälan innehålla så väl administrativa uppgifter som tekniska beskrivningar och ritningar över verksamheten.

Anmälan av verksamhet för hygienisk behandling

Anmälan av verksamhetslokal för hygienisk behandling

Anmälnings- & tillsynsavgifter

Miljöenheten tar bara ut anmälningsavgift för verksamheter som du är skyldig att anmäla till oss. Tillsynsavgifter tas dock ut för alla verksamheter som vi kontrollerar. Avgifterna bestäms av gällande taxa inom miljöbalkens område.

Viktigt med god hygien i verksamheten

Det är du som verksamhetsutövare som har ansvar för att dem som du behandlar inte utsätts för några risker i samband med behandlingen. För att minska hälsoriskerna är det viktigt att med god hygien, bra rutiner och att du har kunskap om smittspridning. Till exempel ska instrument, redskap och produkter som du använder förvaras och skötas på rätt sätt. Vidare ska verksamhetslokalen vara utformad så att rengöring och desinfektion underlättas. Läs mer om hur en lokal avsedd för hygienisk verksamhet bör vara utformad i Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet.

Kosmetika & hygienprodukter

Med kosmetiska och hygieniska produkter menas produkter som är avsedda att används på kroppen eller i munnen. Till exempel tvål, schampo, tandkräm, smink, hudkrämer, hårfärg, permanentvätskor och solkräm. Det huvudsakliga syftet med produkterna ska vara att rengöra eller parfymera, förändra utseende, korrigera kroppslukt, skydda hud, slemhinnor och tänder eller att bibehålla dem i gott skick. Kosmetiska och hygieniska produkter är inte avsedda att läka och bota till skillnad från läkemedel, som omfattas av en annan lagstiftning. Kosmetiska och hygieniska produkter kan vara skadliga om de används på fel sätt. Därför finns det lagar och förordningar som reglerar hur kosmetiska och hygieniska produkter ska märkas samt vilka ämnen som får ingå i produkterna. Utgångspunkten är att produkterna inte ska skada vid normal användning. Läs mer om vilka lagar och regler som gäller för kosmetika på Läkemedelsverkets webbplats.

Du ansvarar för egenkontroll av din verksamhet

Den som bedriver en verksamhet eller utför åtgärder som kan innebära en påverkan på människors hälsa eller miljön måste bedriva kontinuerlig egenkontroll av verksamheten. Kravet gäller så snart en verksamhet eller åtgärd omfattas av miljöbalken och omfattar därmed både tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter och verksamheter som du inte behöver anmäla eller söka tillstånd för. Egenkontrollprogrammet ska innehålla uppgifter om ansvar och rutiner för hantering av olika risker inom verksamheten och hantering av kemiska produkter. Programmet ska vara skriftligt så att all personal kan ta del av arbetet. Det ska även finnas tillgängligt när kommunen gör tillsyn. Ta gärna del av Naturvårdsverkets handbok för egenkontroll och Folkhälsomyndighetens Vägledning av egenkontroll enligt miljöbalken.

Oseriösa verksamheter

Om en anmälningspliktig hygienisk verksamhet inte finns registrerad hos kommunens miljöenhet, bedrivs i hemmiljö eller om du som kund av någon annan anledning misstänker att verksamheten är oseriös, är vi tacksamma om du kontaktar kommunens miljöenhet genom Partille kundcenter.

Köldmedier

Köldmedier

Bedriver du en verksamhet som restaurang, butik eller förvaltar en fastighet där det finns kyl, frys, luftkonditionering eller värmepump installerad? Då gäller reglerna för kontroll och rapportering om ozonnedbrytande köldmedier. Ta gärna del av Naturvårdsverkets allmänna råd om kylanläggningar och värmepumpar med ozonnedbrytande köldmedier eller HFC-köldmedier.

Anmäl utrustning till kommunen

Innan du installerar utrustning som innehåller tio kilo köldmedium eller mer ska du anmäla det till kommunens miljöenhet. Du kan använda den blankett som du får av installatören för att göra anmälan eller använda miljöenhetens blankett (länk). Detsamma gäller om du ska ersätta ett köldmedium med ett annat och konvertera kylutrustning på tio kilo köldmedium eller mer.

Regelbunden service & kontroll

2015 trädde en ny europeisk f-gasförordning i kraft som innebär att läckagekontrollsintervallen av köldmediesystem ändrats från att vara baserad på kilo till att baseras på CO2e (koldioxidekvivalenter). Det vill säga att gränserna 3, 30, 300 kilo ersätts av 5, 50, 500 ton koldioxidekvivalenter.

Räkna ut hur ofta din anläggning ska kontrolleras

Antalet ton koldioxidekvivalenter avgör hur ofta din anläggning måste kontrolleras. Många kylfirmor erbjuder serviceavtal. Det betyder att den kylfirma du tecknar avtal med ser till att läckagekontrollerna görs vid rätt tid. För att själv räkna fram koldioxidekvivalenten för din anläggning multiplicerar du mängden köldmediegas med gasens GWP-faktor (Global Warming Potential faktor).

Kontrollintervall

Om din anläggning innehåller:

  • 5 - 49 ton koldioxidekvivalenter – ska den läckagekontrolleras minst en gång om året eller, om ett läckagevarningssystem är installerat, minst var tjugofjärde månad.

    Obs! Kylaggregat som innehåller mindre än 3 kilo måste läckagekontrolleras om det innehåller minst 5 ton koldioxidekvivalenter. Omvänt kan en utrustning som innehåller över tre kilo köldmedier, men som vid omräkning till det nya systemet ger ett värde på under 5 ton koldioxidekvivalenter, undantas kravet på kontroller.

  • 50 - 499 ton koldioxidekvivalenter – ska den läckagekontrolleras minst en gång var sjätte månad eller, om ett läckagevarningssystem är installerat, minst var tolfte månad.

  • 500 ton koldioxidekvivalenter eller mer – ska den läckagekontrolleras minst en gång var tredje månad eller, om ett läckagevarningssystem är installerat, minst var sjätte månad.

Rapportera årligen till kommunen

Resultatet av kontrollerna ska skickas till kommunens miljöenhet en gång per år. Använd den rapport du får från kontrollföretaget. Om du har anlitat flera kylfirmor under ett år kan du behöva skicka in flera rapporter. Senast 31 mars ska du skicka in föregående års rapporter till miljöenheten.

Livsmedel

Anmälan om livsmedelsverksamhet

En livsmedelsverksamhet kan vara ett företag eller en organisation som producerar, transporterar, lagrar, säljer eller på annat sätt släpper ut livsmedel på marknaden. Till livsmedel räknas bland annat mat, dryck, godis, dricksvatten och kosttillskott. Du som ska starta, ändra, ta över eller avsluta en livsmedelsverksamhet i Partille ska anmäla det till kommunens miljöenhet.

Vilka verksamheter behöver anmälas?

De flesta livsmedelsverksamheter behöver anmälas till kommunen innan de får starta. Till exempel storkök i förskolor och skolor, butiker med livsmedel, kiosker, kaféer, restauranger, pizzerior, gatukök, foodtrucks, livsmedelsgrossister och nätbutiker. Även verksamheter som skänker bort livsmedel kan behöva registreras. Ändrar du din livsmedelsverksamhet kan du också behöva anmäla den på nytt. Tar du över en befintlig livsmedelsverksamhet måste du anmäla den till miljöenheten då den tidigare ägarens registrering upphör i och med ditt övertagande. Vissa verksamheter som till exempel slakteri och mejeri ska godkännas av Livsmedelsverket innan de får starta.  Vissa tillfälliga livsmedelsverksamheter behöver dock inte anmälas. Läs mer om vilka verksamheter det gäller här. Är du osäker på om din livsmedelsverksamhet behöver anmälas kan du kontakta miljöenheten genom Partille kundcenter.

Hur anmäler jag min verksamhet?

Du ska ha anmält din livsmedelsverksamhet till kommunens miljöenhet senast två veckor innan du tänker starta eller tar över verksamheten. I blanketten Anmälan om registrering av livsmedelsverksamhet ska du även fylla i uppgifter om vilka livsmedel hanterar du och hur går det till. Uppgifterna ligger till grund för den så kallade riskklassning som ska göras av alla livsmedelsverksamheter. Ju högre riskklass som en livsmedelsverksamhet har desto större är behovet av kontroll.

Vad innebär riskklassning?

Riskklassning görs av alla livsmedelsverksamheter utifrån vilka livsmedel som hanteras och hur det går till. Vilken riskklassning din verksamhet får beror på vilka risker du har i verksamheten och som du måste ta hand om. Bedömningen görs bland annat utifrån vilken hantering och beredning som kommer finnas, produktionsstorleken och eventuell produktion av livsmedel till känsliga konsumentgrupper. Riskklassningen styrs även av hur du informerar dina kunder om de livsmedel som du serverar eller säljer. Till exempel i menyer, på egna skyltar eller genom andra märkningar av livsmedlen. Din verksamhets riskklassning påverkas även av resultatet från miljöenhetens tidigare kontroller av hur du hanterar risker i din verksamhet.

Hur ofta behöver din verksamhet kontrolleras?

Genom riskklassningen räknar vi ut din livsmedelsverksamhets kontrolltid. Det vill säga hur ofta din verksamhet kontrolleras. Kontrolltiden styr i sin tur den årliga kontrollavgiften för din verksamhet. Läs mer om riskklassning och beräkning av kontrolltid och kontrollavgift på Livsmedelsverkets webbplats. Se även deras broschyr Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid

Vad kostar anmälan och kontroll?

För anmälan om registrering av livsmedelsverksamhet betalar du 1000 kronor. Den årliga kontrollavgiften beror på hur många kontrolltimmar din verksamhet har. En timmes kontroll kostar 1100 kronor. Summan multipliceras med antalet kontrolltimmar. Om vi behöver göra extra offentlig kontroll så kostar detta 1000 kr per timme. Du kan påverka din årliga kontrolltid och kontrollavgift. Om vi vid kontroll upptäcker återkommande brister kan vi bedöma att den behöver kontrolleras oftare, vilket innebär en höjd årlig kontrollavgift. Men om vi bedömer att din verksamhet sköts på rätt sätt och inte behöver kontrollreas så ofta, kan din årliga kontrollavgift bli lägre.

Ändring av livsmedelsverksamhet

Om du ska göra någon förändring i din livsmedelsverksamhet vill miljöenheten få upplysningar om det. Tänk på att om din livsmedelsverksamhet ändrar inriktning eller sortiment kan du även behöva anpassa lokalen och utrustningen. Utifrån dina uppgifter bedömer vi om ändringen gör att vi behöver kontrollera din verksamhet mer ofta eller sällan än tidigare. Vi gör också en bedömning av om ändringen leder till att du ska få ett nytt beslut om riskklass och årlig kontrolltid. Om du ska få en ny kontrolltid och ny avgift börjar detta gälla från och med året efter du anmält ändringen till oss. Följande är exempel på ändringar som du behöver meddela oss:

  • Ändring av bolagsform eller ombildning av företaget.
  • Förändrad hantering, till exempel börjar hantera rått kött.
  • Ökning eller minskning av antalet portioner.
  • Ändring från mottagningskök till tillagningskök
  • Större förändring i lokalens utformning.
  • Ombyggnad eller byte av lokal
  • Börjar märka och förpacka livsmedel

Vissa förändringar kan innebära att du måste anmäla din livsmedelsverksamhet för registrering på nytt. Till exempel:

  • När ett nytt företag tar över en livsmedelslokal räknas det som en ny livsmedelsverksamhet och ska anmälas och registreras på nytt.
  • Om du byter organisationsnummer på ditt företag räknas det alltid som ägarbyte. Detta räknas alltid som ägarbyte även om det är ett bolag som bara ombildas och samma personer fortsätter att driva det.
  • Om verksamheten flyttar till en ny lokal räknas den nya lokalen som en ny livsmedelsanläggning.

Upphörande av livsmedelsverksamhet

Om du ska avsluta din livsmedelsverksamhet ska du anmäla det snarast till kommunens miljöenhet så att du slipper betala den årliga kontrollavgiften för en verksamhet som inte finns. Skyldigheten att betala årlig kontrollavgift upphör året efter att verksamheten har upphört.

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare

Livsmedelslagstiftningen är omfattande och berör många olika typer av verksamheter. En del regler gäller alla verksamheter och en del regler är specifika för vissa områden eller typer av livsmedel. Det är ditt ansvar som livsmedelsföretagare att känna till och att följa de lagar och regler som gäller för att driva en livsmedelsverksamhet. Numera är nästan alla regler om livsmedel utarbetade inom EU, och gäller för hela EU. I Sverige gäller även den svenska livsmedelslagen, den svenska livsmedelsförordningen

Rutiner för att förebygga risker och hälsofara

Risker eller hälsofaror inom livsmedelshanteringen brukar delas in i fyra olika grupper:

  • Mikrobiologiska, till exempel bakterier, virus, svampmögel och parasiter.
  • Kemiska, till exempel bekämpningsmedelsrester på frukt och grönt men även om livsmedlen kommer i kontakt med exempelvis rengöringsmedel.
  • Fysikaliska, till exempel metallbitar eller glas som hamnar i livsmedel.
  • Allergena, ämnen som framkallar allergiska reaktioner och som till exempel finns i nötter, vetemjöl och mjölkprodukter.

Den som driver en livsmedelsverksamhet, oavsett om det är ett företag eller en organisation, ansvarar för att livsmedlen är säkra att äta och är rätt märkta samt att rätt information om livsmedlen lämnas till konsumenterna. För att kunna göra detta är det viktigt att du upprättar rutiner för att förebygga risker och hälsofara inom din livsmedelsverksamhet. Till exempel kan du behöva kontrollera att livsmedel förvaras vid rätt temperatur, att rengöringen fungerar och att handhygienen sköts. På Livsmedelsverkets webbplats finns nationella branschriktlinjer för ett flertal olika verksamhetsområden som du kan använda dig av. 

Det är inte reglerat exakt hur dina rutiner ska se ut eller hur kontrollerna ska göras. Hur rutinerna ser ut beror på vilka livsmedel som hanteras, vad ni göra i verksamheten, lokalens utformning och hur stor verksamheten är. Till exempel behöver inte en kiosk ha lika omfattande rutiner som en större restaurang med mycket personal. Men tänk på att om din livsmedelsverksamhet ändrar inriktning eller sortiment så kan du behöva ändra dina rutiner och den egna kontrollen. De upprättade rutinerna ska säkerställa att säkra livsmedel kan levereras. Dessutom ska all personal veta vilka rutiner som gäller och ny personal lätt kan ta del av rutinerna.

Kontroll av livsmedelsverksamhet

Alla registrerade livsmedelsverksamheter i Partille kontrolleras av kommunens miljöenhet. Våra legitimerade inspektörer har rätt att få tillträde till alla livsmedelsverksamheter för att kunna utföra kontroll. Den som är ansvarig för verksamheten är i skyldig att lämna ut de uppgifter och handlingar som behövs för att kontrollen ska kunna genomföras. Kontrollerna för att se till att:

  • Du sköter din verksamhet på ett sätt så att konsumenten inte riskerar att bli sjuk för att maten innehåller farliga bakterier, främmande ämnen och föremål eller saknar information om allergiframkallande ämnen.
  • Du inte vilseleder eller lurar konsumenten genom hur märkning, presentation eller information om livsmedlet är utformat.
  • Du följer lagstiftningen inom livsmedelsområdet

Hur ofta vi kontrollerar en verksamhet beror på hur stor och riskfylld verksamhetens hantering är. Ju större och mer riskfylld, desto mer kontrolltid, det vill säga ju oftare sker kontroller. Mindre verksamheter med få och lägre risker kontrolleras mer sällan. Kontrolltiden kan flyttas från ett år till ett annat, men under en treårsperiod ska du i snitt ha fått den kontrolltid du blivit tilldelad. I kontrolltiden ingår inte bara den tid som vi är ute på din livsmedelsverksamhet. I tiden ingår även inläsning, rapportskrivning, att bedöma provresultat med mera.

Vi fokuserar ofta på ett kontrollområde åt gången. För varje kontrollområde bedömer vi om verksamheten uppfyller lagstiftningen eller om det finns någon avvikelse. Bland annat kontrolleras:

  • Hantering, lagring och transport av livsmedel
  • Lokalen, utrustning och underhåll
  • Rengöring
  • Hygien
  • Hantering av avfall
  • Skadedjursbekämpning
  • Temperatur där livsmedel förvaras och hanteras
  • Personalens utbildning och kunskap
  • Märkning och information

Upptäcker vi brister är det du som företagare som ansvarar för att de åtgärdas. Om vi upptäcker brister som kan innebära stora risker för konsumenten kan vi stänga din verksamhet eller förbjuda delar av den.

Ordinarie kontroll

Den regelbundna kontrollen kallas för ordinarie kontroll eller planerad kontroll. Vi gör de flesta kontroller är oanmälda. När det är som mest att göra i livsmedelsverksamheten är kontrollen mer effektiv. Vi får se hur det fungerar i praktiken. Är det ingen produktion är det inte heller så mycket att kontrollera. Därför kommer vi ibland mitt i lunchrusningen på en restaurang. Ibland kan vi även boka in en ordinarie kontroll. Till exempel vid en ändring av verksamheten.

Extra offentlig kontroll

Ibland behöver vi göra extra kontroller. Till exempel för att följa upp brister som vi sett vid tidigare kontroll som är så pass allvarliga att vi inte kan vänta till nästa planerade kontroll. Vi kan även göra extra kontroller vid misstänkta matförgiftningar och klagomål som är befogade eller i samband med utredningar av olika slag. Om vi måste göra en extra kontroll, får du betala en särskild avgift för det extra arbete som kontrollen medför, du får även betala för eventuell provtagning och analys av prover.

Måste du, som verksamhetsutövare, vara med vid kontrollen?

Nej, det behöver du inte. Personalen i din verksamhet ska kunna svara på frågor som är kopplade till deras uppgifter. Kontrollen kan därför genomföras ändå. Vi tar kontakt med dig om resultatet av kontrollen.

Miljöfarlig verksamhet

Miljöfarlig verksamhet

Vissa yrkesmässiga verksamheter är så kallade miljöfarliga verksamheter och åtgärder enligt miljöbalken. Till exempel mekaniska verkstäder, bensinstationer, fordonstvättar, kemtvättar, anläggningar för motorsport och skjutbanor. Flera av dessa verksamheter är du enligt lag tvungen att anmäla söka att anmäla och att söka tillstånd för. Exakt vilka verksamheter som kräver en anmälan och vilka som behöver tillstånd kan du läsa om i miljöprövningsförordningen. Är du osäker på om din verksamhet är anmälnings- eller tillståndspliktig kan du kontakta kommunens miljöenhet genom Partille kundcenter.

Observera att många verksamheter och åtgärder omfattas av miljöbalkens bestämmelser även om du inte behöver anmäla eller söka tillstånd för dem. Till exempel miljöbalkens regler för hänsyn, egenkontroll, förvaring och hantering av kemikalier, farligt avfall, tömning av oljeavskiljare, buller och lukt.

Anmäl verksamheten till kommunen

Anmälan ska göras skriftligen senast sex veckor före start, ändring eller övertag av verksamhet. Miljöenheten bedömer både verksamheten och den föreslagna lokalen där verksamheten ska ske. Därför ska din anmälan innehålla så väl administrativa uppgifter som tekniska beskrivningar och ritningar över verksamheten. Läs mer om hantering av kemikalier och bekämpningsmedel längre ner.

Anmälan om miljöfarlig verksamhet

Anmälan om blästring

Anmälan om kemisk bekämpning

Anmälnings- & tillsynsavgifter

Kommunens miljöenhet tar ut en avgift när du anmäler miljöfarlig verksamhet. Tillsynsavgifter bestäms av gällande taxa inom miljöbalkens område.

Sök tillstånd hos länsstyrelsen

Ska du söka tillstånd för en miljöfarlig verksamhet eller åtgärd kontaktar du i första hand Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Tillståndsprövningen sker hos miljödomstolen eller hos länsstyrelsens miljöprövningsdelegation beroende vilken typ av verksamhet det gäller. Läs mer om att söka tillstånd till miljöfarlig verksamhet på länsstyrelsens webbplats.

Viktigt med egenkontroll

Den som bedriver en verksamhet eller utför åtgärder som kan innebära en påverkan på människors hälsa eller miljön måste bedriva kontinuerlig egenkontroll av verksamheten. Kravet gäller så snart en verksamhet eller åtgärd omfattas av miljöbalken och omfattar därmed både tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter och verksamheter som du inte behöver anmäla eller söka tillstånd för. Med väl fungerande rutiner har du bra förutsättningar att upptäcka fel på utrustning eller felaktig hantering innan en allvarlig skada inträffar. Egenkontrollprogrammet ska innehålla uppgifter om ansvar och rutiner för hantering av olika risker inom verksamheten.  Programmet ska vara skriftligt så att all personal kan ta del av arbetet. Det ska även finnas tillgängligt när kommunen gör tillsyn. Ta gärna även del av Naturvårdsverkets handbok för egenkontroll och Folkhälsomyndighetens Vägledning av egenkontroll enligt miljöbalken. Om du bedriver en så kallad anmälningspliktig verksamhet gäller mer preciserade regler enligt egenkontrollförordningen. Till exempel ska det finnas:

  • En tydlig och fastställd fördelning av det organisatoriska ansvaret för miljöfrågor för att se till att miljöbalkens bestämmelser följs.
  • Skriftliga rutiner för kontroll av utrustning för drift och kontroll.
  • En förteckning över de kemiska produkter som används i verksamheten. I förteckningen ska det stå information om produkternas miljö- och hälsoskadlighet och det ska finnas uppgifter om vad produkten används till och hur mycket som används.

Miljöfarliga ämnen får inte hamna i avloppsystemet

Produkter som innehåller miljöfarliga ämnen får inte hamna i avloppssystemet eftersom de påverkar reningsprocessen, slammet och vattendraget där det hamnar. Läs mer om vatten & avlopp här. Läs även kommunens riktlinjer för olje-, slam- och fettavskiljare.

Verksamheter inom skyddsområde för vattentäkt

Har du en verksamhet inom ett skyddsområde för vattentäkt ställs hårdare krav på din verksamhet. Vissa åtgärder är förbjudna och andra kräver anmälan eller tillstånd. Det gäller till exempel hantering och förvaring av kemikalier, gräv- och schaktarbeten, skogsavverkning, spridning av bekämpningsmedel, och borrning. I Partille kommun är Kåsjön skyddsområde för vattentäkt. Se karta över området här. Läs vilka föreskrifter som gäller för området här. 

Hantera kemikalier

Många företag och verksamheter använder stora mängder kemikalier. Du måste kunna hantera och använda kemiska produkter på ett säkert sätt för att inte skada människors hälsa och miljön.

Använd miljömärkta produkter

När du väljer produkt ska du ta den som är minst farlig för människors hälsa och miljön. Kemikalieinspektionens prioriteringsguide, PRIO och europeiska Reach-förordningen hjälper dig att välja rätt. Även produkter märkta med Svanen eller Naturskyddsföreningens Bra miljöval är bra val. Läs även mer i förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer.

Säker hantering

Det är viktigt att du som verksamhetsutövare och din personal har kunskap om hur ni hanterar kemikalierna på ett säkert sätt och minimerar risker för utsläpp som kan inte skadar människors hälsa eller miljön. Gör riskbedömningar regelbundet och vidta skyddsåtgärder när det behövs. Inom företaget ska det finnas en tydlig ansvarsfördelning. All personal som hanterar kemikalier måste ha den kunskap som behövs och tillgång till tydliga instruktioner. Kemikalierna ska vara tydligt märkta så att alla som kommer i kontakt med dem vet vad de innehåller, vilka risker som användningen innebär och vilka skyddsåtgärder de måste göra.

Säker förvaring

Du som verksamhetsutövare är ansvarig för att förvara kemikalierna på ett säkert sätt så att de inte sprids till omgivningen vid en eventuell läcka. Kemikalier ska hållas avskilda från produkter som kan ätas eller drickas och eventuella ångor får inte nå utrymmen där människor är. Förvara kemikalierna i utrymmen som är tydligt märkta med att det förvaras kemikalier där. Giftiga ämnen ska förvaras i ett låst och ventilerat utrymme. Obehöriga ska inte kunna komma åt kemikalierna.

Hantera kemiska bekämpningsmedel och växtskydd

Bekämpningsmedel och växtskydd är kemiska eller biologiska produkter som är avsedda att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer orsakar skada på egendom eller skadar människors eller djurs hälsa. Genom de egenskaperna kan bekämpningsmedel också orsaka. Därför är det viktigt att de är godkända och att de används på rätt sätt. Hanteringen av bekämpningsmedel och växtskydd regleras av förordningen om bekämpningsmedel och förordningen om växtskyddsmedel.  Du som använder bekämpningsmedel har ansvar för att det inte skadar dig, andra människor, djur eller miljön och ska borga för en säker och omdömesgill hantering av medlen.

Integrerat växtskydd

Om du yrkesmässigt använder växtskyddsmedel är du enligt lag skyldig att praktisera så kallat integrerat växtskydd. Det innebär att du i första hand använder förebyggande åtgärder för att bekämpa ogräs, svampsjukdomar och skadeinsekter. Om dessa åtgärder inte räcker kan det bli aktuellt med kemisk bekämpning. Läs mer om växtskydd och integrerat växtskydd på Jordbruksverkets webbplats. Läs gärna även mer om hur du hanterar bekämpningsmedel och växtskydd på ett säkert sätt på Sakertaxtskydd.se som tagits fram i samarbete mellan LRF Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Lantmännen, Kemikalieinspektionen och Svenskt Växtskydd.

Anmäla eller söka tillstånd för spridning av bekämpningsmedel

Med undantag för åkermark, måste du i de flesta andra fall enligt lag anmäla eller söka tillstånd av kommunens miljöenhet för att få sprida bekämpningsmedel och växtskydd.

Göra en anmälan

Du måste anmäla om du vill sprida bekämpningsmedel:

  • På banvallar
  • Inom vägområden för att förhindra spridning av invasiva främmande arter
  • Inom områden större än 1000 kvadratmeter där allmänheten får färdas fritt, med undantag för åkermark.

Din anmälan ska vara inne senast fyra veckor innan spridningen är tänkt att börja.

Anmälan om kemisk bekämpning

Söka tillstånd

Du måste söka tillstånd för att sprida bekämpningsmedel:

  • Inom sekundär och tertiär skyddsområde för vattentäkt. Inom primär skyddszon är det förbjudet med all typ av hantering av bekämpningsmedel.
  • På tomtmark vid flerfamiljshus
  • På gårdar till förskolor och skolor eller allmänna lekplatser
  • I parker och trädgårdar dit allmänheten har tillträde
  • Inom idrotts- och fritidsanläggningar
  • Vid planerings- och anläggningsarbeten
  • Inom vägområden, samt på grusytor och andra genomsläppliga ytor
  • På ytor av asfalt eller betong eller andra hårdgjorda material
  • Din anmälan ska vara inne senast sex veckor innan spridningen är tänkt att börja

Anmälnings-, tillstånds- & tillsynsavgift

Miljöenheten tar ut en avgift när du anmäler eller söker tillstånd för att sprida bekämpningsmedel. Vi tar även ut tillsynsavgifter enligt gällande taxa för miljöbalken.

Förbjudna spridningsområden

Kemiska bekämpningsmedel får enligt lag inte spridas på naturbetesmarker eller på ängar. Bekämpningsmedel får heller inte spridas på platser där de riskerar att komma ut i vattendrag eller där de kan orsaka fara för människors hälsa eller miljö.

Vilka bekämpningsmedel får jag använda?

Du får bara använda bekämpningsmedel som är godkända av kemikalieinspektionen. Vilka de är och hur de ska användas kan du se i Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister. Medlen delas in i tre behörighetsklasser:

  • Klass 3 får användas av alla
  • Klass 2 och 1 är för yrkesmässigt bruk och kräver kunskapsbevis respektive tillstånd som du får genom utbildning hos länsstyrelsen

Markanpassat skyddsavstånd

Vid all bekämpning ska du ha ett skyddsavstånd mellan det bekämpade objektet och det som kan ta skada av bekämpningsmedlet. Det grundavstånd som du alltid ska använda kallas markanpassat skyddsavstånd. Du ska bland annat ta hänsyn till jordart, marklutning och omgivningens känslighet för det medel du använder. Du bör minst hålla följande skyddsavstånd:

  • 2 meter till diken och dräneringsbrunnar
  • 6 meter till sjöar, vattendrag och andra öppna vattenytor
  • 12 meter till grävda eller borrade vattentäkter

Observera! Beroende på hur det blåser, vilken temperatur det är och vilken utrustning du har varierar skyddsavståndet.

Åtgärder vid eventuell läcka

Om du upptäcker att bekämpningsmedel riskerar att läcka ut eller har läckt ut ska du med en gång meddela Räddningstjänsten Storgöteborg. Om det redan har läckt ut ska du även meddela kommunens miljöenhet och markägaren om denna är en annan än kommunen.

Dokumentera bekämpningen

Om du ska sprida bekämpningsmedel av klass 1 eller 2 ska du dokumentera det i en så kallad sprutjournal. Du ska också dokumentera om du använder bekämpningsmedel av klass 3 yrkesmässigt. Journalen ska sparas i tre år och kunna visas upp för miljöenheten. Läs gärna mer om hur du hanterar bekämpningsmedel på ett säkert sätt på Sakertvaxtskydd.se. I journalen för du anteckningar om:

  • Varför du använder bekämpningsmedlet
  • Vilket medel och vilken dos som använts samt tidpunkt och plats för spridningen
  • Temperatur och vindförhållanden
  • Skyddsavstånd till omgivningen
  • Vilka försiktighetsmått som iakttagits vid påfyllning och rengöring av utrustningen
  • Påfyllnings- och rengöringsplats
  • Sprutförare
  • Karens och skördedatum
  • Blommande vegetation

Fylla på, använda och rengöra sprutan

Fyll på och rengör sprutan på en platta med uppsamling, en biobädd eller biologisk aktiv mark. Om du fyller på i fält ska du använda en separat tankvagn för påfyllning och tillredning av sprutvätskan Läs gärna mer om hur du hanterar bekämpningsmedel på ett säkert sätt på Sakertvaxtskydd.se. Goda råd vid spridningen:

  • Bespruta behovsanpassat
  • Använd så låg dos som möjligt
  • Använd om möjligt avdriftsreducerande utrustning
  • Planera¨besprutning efter väderlek – spruta i lugnt och svalt väder
  • Använd så låg körhastighet på sprutan som möjligt
  • Spruta inte om det finns risk för grundvattenförorening
  • Var restriktiv med användning av bekämpningsmedel på jordar med låg mullhalt och hög vattenledande förmåga, liksom på marker med tunt jordlager över sprickig berggrund
  • Rengör sprutan i fält, på biologisk aktiv mark eller på en biobädd
  • Vattna inte marken de närmaste dagarna efter utförd bekämpning
  • Undvik sena höstspridningar

Receptfria läkemedel

Receptfria läkemedel

Vissa receptfria läkemedel får säljas på andra ställen än apotek. Du som vill sälja receptfria läkemedel i din detaljhandel måste först anmäla det till Läkemedelsverket. På den statliga myndighetens webbplats finns information om de regler som gäller för att få sälja receptfria läkemedel i detaljhandel och hur du anmäler det. Bland annat ska du ta fram ett så kallat egenkontrollprogram med skriftliga instruktioner som tydligt beskriver hur läkemedel ska hanteras och säljas i din butik.  Det måste också finnas tydlig skyltning i din butik om att det är 18-årsgräns för att få köpa receptfria läkemedel.

Tillsyns- och kontrollansvar

Läkemedelsverket har det övergripande tillsynsansvaret för att säkerställa korrekt läkemedelshantering i din butik. Kommunens miljöenhet har också ett ansvar att kontrollera att försäljarna följer de lagar och förordningar som finns och rapporterar till Läkemedelsverket som i sin tur kan vidta sanktionsåtgärder. Både Läkemedelsverket och kommunen tar ut avgifter för tillsyn och kontroller.

Webbhandel med läkemedel

Läkemedelsverket har också tillsynsansvar för webbhandlare som vill sälja receptfria läkemedel. Läs mer om vilka regler som gäller för webbhandel med läkemedel.

Serveringstillstånd

Serveringstillstånd

För att få servera starköl, vin och spritdrycker och andra jästa alkoholdrycker krävs nästan alltid ett serveringstillstånd från kommunens miljöenhet. Du kan ansöka om stadigvarande eller tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten eller till ett slutet sällskap. Miljöenheten ansvarar även för den kontinuerliga tillsynen av verksamheter som serverar och säljer alkoholdrycker. Vi ger också information och råd till dig som söker serveringstillstånd.

Styrs av alkohollagen

Alkohollagen reglerar vad som krävs för att få servera alkoholdrycker. När du söker serveringstillstånd är det miljöenhetens uppgift är att utreda om du, din verksamhet och lokalen där serveringen ska ske uppfyller kraven i alkohollagen.

När behöver du inte söka serveringstillstånd?

I vissa situationer behövs inget serveringstillstånd för att få servera alkoholdrycker. För att undantas från kravet om serveringstillstånd måste samtliga förutsättningar nedan vara uppfyllda:

  • Serveringen avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer.
  • Den sker utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna, det vill säga självkostnadspriset.
  • Serveringen sker i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol eller lättdrycker.

Även alkoholservering på särskilda boenden med måltidservice är undantagna kravet på serveringstillstånd. Till exempel äldreboenden. 

Om du är osäker på om du behöver ansöka om serveringstillstånd är du välkommen att kontakta miljöenheten genom Partille kundcenter så hjälper vi dig att reda ut vad som gäller.

Viktigt att skicka in fullständig ansökan

Ansökan om serveringstillstånd ska göras skriftligt på en särskild blankett. För att en ansökan ska vara fullständig behöver den kompletteras med flera handlingar. Vilka dessa handlingar är kan du läsa mer i dokumentet Anvisningar till ansökan om serveringstillstånd. När du fyllt i blanketten skickar du in den till kommunens miljöenhet.

Noggrann prövning av sökande av stadigvarande tillstånd

Vid ansökan om stadigvarande serveringstillstånd prövar miljöenheten om den som söker tillståndet – bolaget och de fysiska personer som bedöms ha inflytande över verksamheten – är lämpliga att bedriva serveringsverksamhet. En prövning görs också av finansieringen av verksamheten.

Kunskapsprov om alkohollagen

Genom att avlägga ett kunskapsprov ska den sökande även kunna visa att hon eller han har kunskaper om alkohollagens innehåll. För det webbaserade kunskapsprovets innehåll ansvarar Folkhälsomyndigheten. Det genomförs på bokad tid hos miljöenheten i Partille kommunhus. Läs mer om provet här.

Serveringslokalens lämplighet

Vid prövning av serveringstillstånd gör miljöenheten också en bedömning av serveringslokalens lämplighet. Vi tittar bland annat på kökets standard och den ansökta serveringsverksamhetens lämplighet ur ordnings- störnings och brandsäkerhetsynpunkt. En helhetsbedömning görs också utifrån den i ansökan beskrivna serveringsverksamheten.

Stadigvarande ändring gällande serveringstillstånd

Du ska ansöka om stadigvarande förändring gällande serveringstillstånd om du planerar att ändra din verksamhet. Till exempel utökat serveringsutrymme eller uteservering, utökad serveringstid, ändra från tillstånd för slutet sällskap till allmänheten eller om du vill ändra eller lägga till vilka alkoholdrycker du serverar på restaurangen.

Servera alkoholdrycker på uteservering

För att få servera alkoholdrycker på uteserveringar måste du ha ett stadigvarande serveringstillstånd. Vidare ska uteserveringen till största del bestå av sittplatser vid bord och lagad mat ska kunna serveras där. Den ska också vara avgränsad på ett sätt som gör det tydligt för gästerna när de är på serveringen och när de lämnar den. Uteserveringen ska även kunna överblickas av serveringspersonalen och det är ditt ansvar som tillståndshavare att inga gäster lämnar uteserveringen med sin alkoholdryck.

Ligger din uteservering på offentlig mark – till exempel på en trottoar, ett torg eller i en park eller liknande? Då måste du ansöka om tillstånd hos polisen.  Kommunens gatuenhet är polisens remissinstans vad gäller användandet av kommunens gator och torg. Därför kan det vara bra att kontakta gatuenheten i förväg för höra deras synpunkter om den planerade uteserveringen. Beroende på placering och utformning kan uteserveringen även vara bygglovspliktig.

Handläggningstid för stadigvarande och tillfälliga serveringstillstånd

  • Ansökningar om tillfällig servering till slutna sällskap ska lämnas till kommunen senast två veckor innan arrangemanget ska äga rum. Handläggningstiden beräknas normalt till max två veckor.
  • Alla övriga ansökningar om serveringstillstånd ska lämnas senast fyra månader innan sökanden önskar att tillståndet ska börja gälla. Handläggningstiden beräknas normalt till max fyra månader.
  • Anmälan om serveringslokal vid cateringtillstånd ska lämnas senast en vecka innan serveringen ska äga rum.
  • Anmälan om provsmakning för tillståndshavare med stadigvarande tillstånd ska lämnas senast en vecka innan serveringen ska äga rum.

Avslag kan överklagas till Förvaltningsrätten

Om en ansökan om serveringstillstånd avslås kan sökande överklaga beslutet hos Förvaltningsrätten.

Ansöknings- & tillsynsavgift

Miljöenheten tar ut en avgift för att handlägga ansökan om serveringstillstånd. Observera att ansökningsavgiften inte återbetalas vid ett beslut om att avslå ansökan. Vi tar även ut en årlig fast tillsynsavgift och en rörlig avgift som baseras på omsättningen av såld alkohol enligt taxan inom området för alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel.

Det här innebär vår tillsyn

Miljöenhetens inspektörer besöker regelbundet restauranger och andra försäljningsställen för att kontrollera att alkohollagen följs. Tillsynen sker i samverkan med andra myndigheter som Polisen, Länsstyrelsen, Skatteverket och Räddningstjänsten. Vid tillsynen kontrollerar vi bland annat att underåriga och berusade inte serveras alkohol, att lagad mat finns att tillgå på serveringsstället och att serveringstiderna iakttas. Vi kontrollerar även kassa- och bokföringsrutiner och arbetstillstånd. Tänk på att tillsynen också är ett tillfälle för dig som verksamhetsutövare att ställa frågor till oss. Vi informerar gärna och ger råd och tips.

Verksamheter i offentliga lokaler

Verksamheter i offentliga lokaler

Offentliga lokaler, som många människor har tillträde till, omfattas av särskilda regler. Till exempel regler för miljö, hygien och tillgänglighet. Innan du startar vissa verksamheter i en offentlig lokal måste du göra en skriftlig anmälan till kommunens miljöenhet. Vilka verksamheter som är anmälningspliktiga bestäms av miljöbalken (1998:808). Du ska även anmäla om du tar över befintlig verksamhet eller om du utökar din verksamhet väsentligt. Kommunen gör  regelbunden tillsyn av verksamheterna och lokalerna. För anmälningspliktiga verksamheter gäller även mer preciserade regler för egenkontroll enligt egenkontrollförordningen.

Anmälningspliktiga verksamheter

Bassängbad, solarier och undervisningslokaler är anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. Läs mer om anmälningspliktiga verksamheter på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Bassängbad

Alla typer av bassängbad och så kallad floating som är öppna för allmänheten eller som många människor använder måste anmälas till kommunens miljöenhet. Bassänger är en speciellt utsatt miljö för spridning av smitta och uppkomst av hälsofarliga föroreningar.

Solarier

Ska du starta ett solarium för allmänheten eller som många människor använder måste du först anmäla detta till kommunens miljöenhet. Det gäller både om du ska driva solarium i en egen lokal eller inom andra anläggningar som träningscenter, hotell eller hygiensalonger.

Föreskrifter för solarieverksamhet För solarieverksamhet gäller Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) . I övrigt gäller även att:

  • Lokalen ska ha bra ventilation, vilket ska kunna styrkas med protokoll från en obligatorisk ventilationskontroll, OVK.
  • Lokalen ska vara lätt att hålla ren, och det ska finnas goda rutiner för städning av lokalen. Mjuka mattor, heltäckningsmattor och textilier får inte förekomma.
  • Det ska finnas papper och desinfektionsmedel för rengöring vid samtliga solarium, så att kunden själv kan rengöra före och efter solning. Det ska också finnas fungerande rutiner så att verksamhetsutövaren regelbundet rengör och desinficerar solarierna.
  • Se till att det finns skyddsglasögon och att dessa desinfekteras efter varje kund. Alternativt att det finns engångsglasögon eller att kunden kan få köpa skyddsglasögon.
  • Det bör finnas tillgång till dusch, och det ska finnas toalett lättillgängligt för kunderna. Det ska vara försett med tvättställ, engångshanddukar och flytande tvål.

Läs gärna även vårt informationsblad till dig som vill starta en solarieverksamhet.

Undervisningslokaler

Barn och ungdomar tillbringar mycket tid inomhus till exempel på förskolor, skolor och fritidshem. För att de ska må bra och kunna koncentrera sig på undervisningen är det viktigt att inomhusmiljön är bra. Underdimensionerad ventilation, brister i städning, hög bullernivå och fuktskador i byggnader är exempel på faktorer som har negativ inverkan.

Anmäla verksamhet

Du ska anmäla verksamheten till kommunens miljöenhet senast sex veckor före start. Anmälan ska vara skriftlig och innehålla administrativa uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar av verksamheten så att vi kan bedöma verksamheten och den föreslagna lokalen. Du ska även anmäla om du tar över befintlig verksamhet eller om du utökar din verksamhet väsentligt. Syftet med anmälan är att vi ska ha möjlighet att lämna råd och ställa krav på en lokal innan den tas i bruk.

Särskilda regler för utbildningslokaler

För verksamheter i utbildningslokaler gäller särskilda regler: Om en verksamhet flyttar till ny lokal eller gör en större förändring i sina lokaler måste även det anmälas. Nya eller förändrade lokaler kan medföra att det måste göras nya riskbedömningar. Syftet med anmälan är att vi ska ha möjlighet att lämna råd och ställa krav på en lokal innan den tas i bruk.

Verksamheter som du gärna får upplysa oss om

Innan du startar någon av följande verksamheter är vi tacksamma om du upplyser oss om det. Det kostar dig ingenting, men kommunens miljöenhet bedriver tillsyn även av dessa verksamheter och lokaler. Genom att upplysa oss underlättar du vårt arbete.

  • Hotell, pensionat, campinganläggningar eller liknande lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad
  • Idrottsanläggningar
  • Lokaler för vård och annat omhändertagande. Exempelvis sjukhem, ålderdomshem, servicehus, gruppbostäder och lokaler för hälso- och sjukvård, tandvård och liknande.
  • Hyresfastigheter och bostadsrättsfastigheter

Kommunen gör tillsyn

Kommunens miljöenhet gör regelbunden tillsyn av verksamheterna och lokalerna. Syftet med tillsynen är att garantera allmänheten god hälsa och bra miljö.

Anmälnings- & tillsynsavgifter

Vi tar ut en fast avgift för anmälan av verksamheter. Läs mer här. (länk?)
 Avgifterna för tillsyn bestäms av gällande taxa. Läs mer här. (länk?)

Avfallshantering

Avfall som är jämförbart med hushållsavfall kan läggas i den vanliga sophämtningen. Farligt avfall från verksamheterna ska däremot inte blandas med annat avfall. Transport av farligt avfall kan beställas av godkänt företag i avfallsbranschen. Om du själv vill transportera farligt avfall på mindre än mindre än 100 kg eller 100 liter farligt måste du anmäla det till länsstyrelsen. Den som utövar verksamhet där farligt avfall uppkommer ska också föra anteckningar över mängden avfall, typ av avfall och vart den transporteras. Läs mer om avfall och återvinning.

Egenkontrollprogram

Egenkontroll kan beskrivas som verksamhetsutövarens egna rutiner för att förebygga eller åtgärda eventuell negativ påverkan på människors hälsa eller på miljön. Det är ett ständigt pågående arbete som du noga ska planera, genomföra, följa upp och kontinuerligt förbättra. För anmälningspliktiga verksamheter gäller dessutom mer preciserade regler enligt egenkontrollförordningen. Egenkontrollprogrammet ska vara skriftligt så att all personal kan ta del av arbetet. Programmet ska finnas tillgängligt när kommunens miljöenhet gör tillsyn. Det ska även innehålla en förteckning över kemiska produkter som används i verksamheten och kan innebära hälso- eller miljörisker.