9 "Nea och Axel, 1924"

Två namn ristade i barken har lämnat ett fantasieggande minne av två unga (?) människor, som vandrat längs stigen i Bokedalen för länge sedan. Under vilka förhållanden levde de? Hur gick det senare i livet för dem? Finns det ättlingar till dem som lever i dag? Om man släpper loss fantasin kan en hel levnadssaga vävas - utifrån två namn ristade i barken på ett träd en vår för länge sen.      

Ristningen i barken ger också viss upplysning om hur ett träd växer, och hur just denna bok utvecklats under de gångna 80 åren. Bokstäverna har blivit bredare men däremot inte högre. Detsamma gäller ramen kring texten. Trädet växer i grovlek allteftersom en ny årsring varje år bildas närmast under barken. Längdtillväxten sker genom att nya toppskott bildas varje år.