13 "Gripsholm"

Här låg tidigare ett gammalt soldattorp, som på 1830-talet brukades av Göteborgs siste skarprättare (bödel) Magnus Grip. Platsen kallas sedan den tiden för Gripsholm. I den angränsande Hassleskogen skar Grip de hasselkäppar, som han använde för att i sin tjänstgöring verkställa utdömda prygelstraff. Byggnaderna revs på 1940-talet och de små åkerlapparna planterades med gran. Ett buskage av apel och syren antyder var bostadshuset en gång legat.

Brist på trä gav hus av sten

I söder ser man än i dag resterna av källaren som gav en jämn och låg temperatur för förvaring av mat. Liknande byggnader av sten har även förekommit som bostad för människor. Mellan sillperiodernas växlande högkonjunkturer  tvingades många arbetslösa i Bohuslän att bosätta sig i liknande så kallade "stenstugor" i det skogfattiga landskapet. Det fanns inte tillräckligt med skog för att bygga hus av trä. Exempel på sådana stenstugor kan man fortfarande se bland annat i Svanesund på Orust och på Södra Fjället öster om Ljungskile. En del av dessa stenstugor var bebodda så sent som under andra världskriget. En betydande del av jordens befolkning bor på detta sätt än i våra dagar.

Hur var det då?

En sentida vandare kan dröja här en stund i begrundan över förfädernas kamp för tillvaron. Hur mycket sten innehåller stenröset, som stigen just passerade? En imponerande mängd har förflyttats. Med handkraft! Var hämtade man vatten till människor och djur? Hur upplevde man det skoglösa landskapet i höstens stormar och vinterns  snöyra? Hur höll man värmen i torpstugan? Ljung och torv var inte ovanligt som bränsle på Västkusten i gången tid.

Vilka tankar och drömmar kunde röra sig i sinnet hos de barn och ungdomar som växte upp på ett torp som Gripsholm? En fantasieggande tanke kan vara att jämföra denna torpmiljö med livsmiljön på Jonsereds herrgård en kilometer längre bort. Under vilka skilda villkor levde man?